Mini-semester

Nu har vi packat in barnen (!) i bilen och är påväg på minisemester till Linköping.

Östergötland möter oss med sol och värme, känns sjukt gött när vi lämnade ett kallt och blött Göteborg i världens åskoväder.

Imorgon kanske det till tom blir bada av om jag har tur :)

Planerna går som vanlig ut på att träffa familjen och kompisarna som bor kvar där, ska bli så himla roligt! 

Syskonmatchning ftw!

Alltså kolla här vilken sjukt fin present vi har fått!

Syskonmatchning får ju bli min nya hobby :) Så gulligt! Nu vill jag bara att lillen växer lite så han kan fylla ut kläderna! 

Tack snälla Karolina! 

Helgens besök

I helgen har min lillebror + familj varit här.
Vi har hängt, krattat rabatter, lekt, bebisgosat och idag var vi och red på shettlandsponnys!

Döm om vår förvåning när båda barnen var heeeeelt lyriska. De skrattade sig genom de första 5 minuterna och sen satt de helt saliga och bara njöt.
Det var en gård ute mot Benareby som vi var på. De har ett par shettisar som är barntränade och precis lagom i storlek, så himla rolig utflykt - det lär bli fler gånger!

Vi red nog i en halvtimme ungefär och det var precis lagom (eller Iris ville rida mer men för Alfons var det perfekt) och precis på gränsen för hur långt jag fixade att gå. 

Sen for vi till IKEA för lunch och glass.

Vi har också tagit kusinkort på de fyra musketörerna:

Och ätit sjuka mängder frukt. Så. Jäkla. Gott.

Nästa vecka ska jag ta tag i dethär med vad jag stoppar i mig. Jag måste sluta äta så jäkla mycket sötsaker. Det och kaffe är typ det som håller mig på benen nu men det är ju inte precis en hållbar lösning...

Jag vet ju att jag tycker att det är mycket lättare att hålla kosten om jag motionerar samtidigt så jag hoppas på att fiffi har läkt tillräckligt bra för att fixa lite barnvagnspromenader vid det laget.

Men vi får väl se.

Imorgon är första dagen Daniel jobbar och jag hoppas att förskolan vet att Iris kommer ( min andra hälft kan eventuellt ha glömt berätta det för dom...) för jag vet i tusan om jag fixar första dagen själv med båda som det är nu. Jaja, den som lever får väl se.

Nu är han här!

I söndags kväll vid 22.30 gick vattnet lite spontant sådär och klockan 04.50 isch på måndag morgon (9/5) så tittade den här lilla krabaten ut ( i vidöppen hjässbjudning såklart, varför ska man göra det lätt för sig?)
Det hela gick superfort och gjorde lika vansinnigt ont som sist. Fanns inte en chans i världen att få nån annan bedövning än lustgas den här gången heller. Märkligt detdär.
Men det kändes ändå väldigt mycket bättre än med Iris, säkert delvis för att jag inte var sjuk denna gången + att jag inte hade tröttat ut mig hemma i 2 dygn med värkar. Och att jag var så säker på att det var flera veckor kvar att jag inte hann noja upp mig! Det gjorde kanske mest skillnad...

Vi stannade över natten men sen ville vi hem till Iris.
Nu sitter vi här i soffan och det är sjukt konstigt att vi har två barn.

Iris är världens bästa syrra och vill bara kramas, pussas och hålla. Hon är så jäkla stolt så hjärtat smälter lite:

Det är bara på kvällarna ( har blivit bra mkt senare kvällar nu, svårt att hålla på rutinerna) som det har vart tydligt att hennes värld är lite annorlunda, hon testar grejer som hon vet att hon kommer få nej på, ska ha napp, låtsas-gråter, blir arg och vill bestämma allt själv. Men jag känner att hon får hållas lite. Det har ju ändå bara gått två dagar... hittills är det mest att blåsa lite extra på fejksåren och säga att vi älskar henne ett par gånger extra. 

Men allt som allt: Han är här, jag är så tacksam för att jag slipper vara höggravid och Iris är världens bästa syrra.
Nu: glass och åter till bebisbubblan.

Klart!

Jag skrev visst det här inlägget utan att publicera det... Det är från i lördags 7/5:


Nu är vi redo för bebisens ankomst!

Babynestet ligger i soffan, stolen sitter i bilen och slemproppen har gått! ( for your information, haha- blä!) 

Innan lunch planterade jag det sista i pallkragarna o trodde jag skulle svettas ihjäl under tiden, jösses vad varmt det är!

Jag ska inte klaga men jag längtar ihjäl mig efter en badkompis så jag kunde få premiärdoppa mig, det brukar ju ske i pris nångång - antingen med Sara eller pappa men Sara har ju flyttat till Norge och när mamma o pappa var här för ett par veckor sen var det allt annat än badvänligt...nåja vi får väl se när det blir.

Här är en bild från förra årets bad 19 april - kallt som tusan men härligt!

Nu väntar jag på att iris ska vakna så ska vi dra hem till min frisörMalin och fynda lite bebiskläder innan det är dags att fara hem till Emma, Markus o Vilgot för lite kvällshäng. 

Försöker proppa dagarna fulla med aktiviteter för att underlätta för migsjälv när daniel jobbar och jag har iris själv. Det kräva liksom en hel del fysik att hänga med henne om det bara är hon o jag en hel dag och som det ser ut nu så fixar jag det verkligen inte. Tur att jag har så fina vänner som hjälper till! 

trångt värre

9 dagar säger du lilla appen.
Man kan ju alltid hoppas.

För att visa er som kanske tycker att jag tjatar när jag säger att det är trångt:

Det ÄR trångt. Och jag har fått bristningar, jag slapp det sist så jag trodde lite i min enfald att jag hade stretchigt skinn. Tydligen inte. 

Kom snart ut lille vän. 

Trädgården

Daniel har vart ledig i ett par dagar o vi har fixat och donat på baksidan!

Vi har köpt pallkragar och förhoppningsvis växer det snart morötter, rädisor och jordgubbar i dom. Iris har mest hällt jord överallt och försökt göra kullerbyttor på täckplasten men jag tror hon har gillat att pyssla ändå!

Annars har vi gjort massa andra saker, blir trött bara jag tänker på det... Iris har fått sista hepatit-sprutan och första tbe-dosen vilket belönades med ett simhallsbesök. Herregud, vad den ungen gillar att bada!

Sen har vi hängt på ikea, vart på barnkalas och gjort tusen andra grejer.

Idag har jag vart och fixat håret och imorgon ska vi åka och hämta babyskydd till bilen och babynestet som äntligen är klart - sen är bebisen välkommen vilken dag den vill! 

Dagens stillsamma göromål

Idag var det helt underbart väder under förmiddagen! 

Jag och Emma hasade runt motionsspåret här bakom huset och åt tiptop utanför kiosken som treat.

Så himla härligt att hänga utan barn! Vi får som ta tillvara på tillfällena nu innan bebisarna kommer...

Sen for jag till auroramottagningen och hade det sista samtalet, ska bli spännande att se hur det känns nu när det väl sätter igång. 

Eftermiddagen har vart lugn, vi har hängt lite hemma, lagat mat och nu nattar Daniel sig själv och Iris. Känns skönt att ta det lugnt. Fick det i hemläxa från barnmorskan idag också. Att ta det lugnt tills det drar igång. 

Har såklart åkt på värsta förkylningen igen, min vanliga tur liksom. Och det i kombo med björkpollen = inte helt skoj.

Utanför fönstret håller träden på att blomma över, vackert som tusan! 

Imorn ska vi en sväng till vårdcentralen och vaccinera Iris med den sista hepatit-sprutan och ev mot TBE om de går att samköra. Känns som om det är bra att sätta igång med, hon är ju i fästinghöjd hela tiden och eftersom vi bor i TBE-land så känns det dumt att inte vaccinera henne. 

Sen om jag kan ha mina badkläder ska vi till simhallen. Känns också som att vi måste passa på, efter förlossningen dröjer det ju innan man får bada, buhu!

Att syskonmatcha

I sommar ska vi på några kalas och hur fint vore det inte att matcha syskonen i dessa:

Jag älskar ju sjömansklänningar i alla dess former (önskar att det fanns för vuxna också) så dessa alltså! Måste ha! Från Newbie såklart. 

Kosläpp!

Imorse vaknade vi tidigt till solsken och dimma. Vi hade satt klockorna tidigt och packat fika denna första maj.  Vi skulle nämligen på vårt första kosläpp!

Efter att vi mött upp Markus, Emma och Vilgot styrde vi kosan söderut. Väl framme kunde vi klämma på traktorer, bära grus, klappa kossor och framförallt - äta typ världens godaste gårdsglass! Omnomnomn!
Vet inte om barnen eller föräldrarna var gladast.

Sen var det dags att gå och ställa sig vid hagen. Efter 15 minuters otåligt väntande var det äntligen dags!

Här kommer kossorna:

Det var faktiskt över förväntan! Jag hade tänkt att det skulle va lite halvskoj och kossorna skulle hoppa nåt litet språng men de sprang omkring hur länge som helst, alldeles spattiga och glada. Råmade och stångades, sprang fram och tillbaka tills vi inte orkade titta mer. 

Iris och Vilgot var supernöjda och glada barn = glada föräldrar.

Nu ligger jag i soffan och försöker slappna av men det är svårt när kroppen värker. Åh vad jag är trött på detta nu! 

Svärfamiljen på besök

Igår kom Daniels familj på besök - både farmor,farfar, kusiner och faster+farbror!
Iris har hittills haft ungefär världens bästa helg och jag är trött som tusan även om vi har haft det riktigt fint!
Igår på förmiddagen var jag hos barnmorskan på kontroll, allt såg fint ut - lite lågt Hb men ändå ok. Sen åkte vi (dom andra) gokart innan vi gick ut och käkade middag.

Idag har vi ätit hotellfrukost och varit på Liseberg.
Jag åkte Kaninresan = världens långsammaste båt där man tittar på blommor och kaniner och försökte hålla ihop mitt bäcken och min rygg.

De andra åkte desto mer!

När vi kom hem fick Iris bada för att bli varm igen, det var väl ca skjutsen minusgrader på Liseberg. Eh, kändes iallafall så i min supertunna vårjacka i duggregnet... Enda jackan jag kan ha nuförtiden och nu är den lite blodig pga kraftigt och oväntat näsblod från min ena näsborre. Måste bara älska vad graviditeten gör med mig! 

Hur som haver kom jag på att jag hade köpt ingredienser till bullar så efter en powernap satte jag och Iris fart med bullbaket (OBS! Hon fick egen deg som jag slängde sen. /MVH bacillskräckstjejen) medan Daniel preppade övre badrummet för att sätta upp vårt vägghängda skötbord så småningom. Vi låtsas lite att det är lååååång tid kvar och att det inte är så bråttom men nu snart måste vi väl fixa det sista skruvandet och fixa babyskydd till bilen och sånt. Hehe. 

Jag tror ju att jag kommer gå över tiden denna gången också och då är det väl inte så bråttom men om det sätter igång när det ska så är det ju bara två veckor kvar.

Men hur som helst. Att baka med en 2,5 åring när man själv har tålamod ungefär lika långt som sin näsan var väl inte helt bra. Och när degen stod på jäsning hade jag så sjukt ont i ryggen att jag bara ville lägga mig ner och dö lite. 

Så himla deppigt! Men det var bara att bita i det sura äpplet (efter lite panodil) och göra klart bullarna. De blev sjukt goda och imorgon ska de med när vi ska på kosläpp!

Hurra!

'

Nu håller jag tummarna för att Iris kan sova inatt trots förkylning och lite hosta så alla kan vakna pigga imorgon bitti! 

Att räknas som fullgången.

Nu är bebisen fullgången om man räknar i barnmorskevärlden. Nu ska det bara tjockas på (vilket gärna får gå lite lätt till, vill inte ha så mkt större barn att föda ut än Iris)
Vecka 38 alltså.

Var hos spec-barnmorskan och gick igenom Iris förlossning och när man ser partogrammet, kurvan på värkarna o så så är det kanske inte så konstigt att det gjorde så ont. Hoppas verkligen inte det går dubbelt så fort denhär gången.

Jag försöker ta en promenad om dagen. Den är varken lång eller snabb men det känns som om det är att gräva min egen grav om jag bara sitter hemma hela dagarna. Några muskler ska väl förhoppningsvis vara kvar när bebisen är ute.
Men det känns som om magen är ute och går med mig. Och sammandragningarna gör att jag går så vansinnigt långsamt. Lite löjligt långsamt liksom.

Igår tog vi med oss en familj på gården och gick ner i skogen här bakom för att plocka vitsippor. Kul med två gravida otympliga morsor som försökte nå ner till blommorna och två barn som ville plurra i bäcken under en icke-existerande uppsikt av sina pappor. ( De körde radiostyrd bil, haha. Snark alltså) 

Men det var mysigt ändå. Men våren alltså - var är du? Det är kallt och snöar då och då. Fitusan alltså. Kom tillbaka!

Litens sovplats

Idag har familjen varit iväg till världens största barnbutik (typ) och köpt en litenheten säng till bebisen.
Vi fick den i present av mina föräldrar och jag är så himla glad för det. Det var en av sakerna som vi inte hade med Iris och som vi nu inte prioriterade ekonomiskt när vi köpte bebisgrejer. Dubbelvagnen var ju himla dyr så det var liksom bara att prioritera bland grejerna vi ville ha.
Så det var en himla fin sak att få! Jag är så nöjd!

Valet föll tillslut på en bedside crib från Jack och Lilly. Den var lagom stor och passar perfekt i mått på min sida sängen. Iris sover ju med oss till och från och det känns inte helt hundra att ha både henne och bebisen i sängen. Nu väntar bara monteringen, det faller nog på Daniels lott då jag fortfarande har himla ont i ryggen efter gårdagens tur i Slottskogen.

Sen är det bara att skruva upp skötbordet som är kvar. Vi har halvmåttat väggen i badrummet på övervåningen där det är tänkt att det ska sitta så det är bara att hålla tummarna för att det verkligen passar. 

Jag nojar lite över att få klart allting innan det blir för nära inpå, det vore så skönt att bara kunna slappna av lite. Vi har liksom bokat upp all ledighet innan BF så det blir liksom lite tajt om tid. Men jaja. Nån gång kommer det väl upp. 

Nästa helg ska jag få tillbaka våra bebiskläder från Evelina + lite av hennes prylar och då känns det nog mer "på riktigt".

En gravid-uppdatering.

Imorgon går jag in i vecka 38. Det är inte långt kvar nu, hur man än vrider och vänder det.
Denhär lilla (eeh, eller ganska stora) bebisen får gärna komma på utsatt datum, inte göra som sin storasyster och komma 10 dagar försent.
Jag vill iofs inte att den kommer för tidigt, jag har fortfarande ett par samtal kvar med barnmorskan på sjukhuset att genomföra men sen är han mer än välkommen.
Det är trångt nu.
Jag har ett par byxor kvar som fortfarande mudden är bekväma på, de andra slutar liksom mitt på magen nu. Och i tillägg till det har jag kommit in i stora värmeböljan också, det gjorde jag med Iris också och det är klart bättre att göra det i april än i november - lite mer accepterat att gå i kjol och skippa jackan såhär års.
Fötterna håller sig rätt okej, jag behöver ha stödstrumpor ibland/ om jag vet att jag ska gå mycket. Lite kramper i vaderna då och då men inte så farligt som sist. Fingrarna börjar svullna upp, jag har fått ta bort två av ringarna nu och använder bara vigselringen. Lite sorgligt men de kommer ju snart passa igen.

Annars är jag mest trött. Trött och har ont i ryggen, fogarna och sjukligt mycket sammandragningar. Jag kan dra mig från att resa mig upp från en stol in i det längsta för jag vet vad som komma skall. Kissnödig typ så fort jag ställer mig upp och måste gå upp på nätterna 3-4 ggr för att gå på toa. 

Sömnproblemen börjar bli värre nu, jag vet inte om jag "vant" mig vid tabletterna eller om dosen bara inte är tillräcklig. Men det är bra mycket bättre än med Iris iallafall. 

Tja, det var väl de krämporna jag har :p 

Huvudvärken är borta och foglossningen är iallafall bättre ( antagligen pga att jag inte rör mig så mkt/snabbt längre iom sammandragningarna) så allt är inte sämre. 

Men alltså, att vara höggravid är inte en dans på rosor. Jag längtar efter min vanliga kropp!

Eller åtminstone att kunna gå normalt och busa med Iris som innan.

Snart så!

Att disponera tiden

Nu är jag nästan helt frisk, det var en himla långdragen sjuka detta.
Bara ont i halsen och den eviga tröttheten kvar men den får jag väl stå ut med tills bebisen behagar komma ut.

Under den tiden jag inte har skrivit har vi varit i Oslo och hälsat på Malin och Johan - galet att det kommer finnas två bebisar med oss nästa gång vi ses!
Förra veckan var Daniels föräldrar här en kortis och sen var det Daniels tur att bli sjuk.
Fy tusan för denhär våren alltså - alla dessa sjukor!

Om jag får klaga lite så har jag har känt mig helt slutkörd sista dagarna efter att ha hållit ordning på Iris själv. Jag sover som bekant rätt kasst under mina graviditeter (även om det är bättre denhär gången tack vare Lergigan) och det blir ju inte bättre av en 2,5 åring som också sover dåligt. Jag vaknar och behöver kissa 3 ggr/natt plus att Iris vaknar kanske 5 gånger. Om jag har henne så blir det sannerligen inte mycket sammanhängande sömn.
Lägg på att försöka jaga henne dagtid med sammandragningar från helvetet och fogar som inte sitter ihop. Ja  - det är verkligen inte en dans på rosor. Det var verkligen mycket trevligare att vara gravid förra gången när man kunde göra lite mer som man ville....
Men tack och lov är Daniel frisk nu och Iris har förskola tre dagar denna veckan = jag får vila.
Och för en gångs skull vilar jag på riktigt. Läser, tittar på serier och hasar runt i grannskapet.
Har förvisso dåligt samvete för allt jag borde göra men det försöker jag skita i.

Jag gissar att det dåliga samvetet kommer följa mig livet ut, haha.

Nu ska jag äta mellanmål innan det är dags att hämta den lilla vildingen!

På bättringsvägen

Jag är äntligen lite friskare. Hostan är kvar, hesheten likaså men jag har ingen feber och har inte behövt ta nån medicin på ett par dagar.
Tur är väl det för när jag var hos barnmorskan häromdagen så förfärades hon av dels hur jag lät ( såklart, jag låter ta mig tusan inte klok) men också hur jag såg ut.

Jag skulle gissa på att jag inte riktigt fixar doserna av Cocillana Etyfin som jag blev ordinerad. Utslag över nästan större delen av kroppen som kliar så jag blir tokig. Hon ville att jag skulle ta mig till vårdcentralen omedelbums men alltså, jag vet ju vad de kommer säga.
Avvakta, sluta med Cocillana och kom tillbaka om det inte är bättre. Så jag väntade lite och det är faktiskt bättre. Lite klåda då och då men inte alls sånna utslag. Hurra!
Och jag hostar inte ihjäl mig heller - winwin!

Som vanligt blir jag hemskt rastlös när jag piggnar till efter en sjuka. Jag vill städa, röja, åka till tippen, möblera om, träffa folk, gå på stan osvosv. 

Denhär gången har jag försökt hålla mig i skinnet lite och nöjt mig med att måla om en kista och åka på lugna utflykter. 

Idag for vi till Horsikan och åt bulle och tittade på änder innan Daniel och Iris hängde på lekplatsen och jag fick måla ifred. Himla skönt! 

Känns som om våren är på gång på riktigt nu.

Är dock stressad inför bebisens ankomst, det känns som om jag har blivit snuvad på två veckors förberedelser ( Vilket jag iofs blivit med vab, föräldrar på besök och sjuka) så nu vill jag ta igen allt - helst igår.

Ikväll ska jag skriva en to-do-list så vi har nåt att bocka av. 

Inte långt kvar nu, får se om jag lyckas hosta ut mini i förtid eller om det blir som sist - att jag gjorde vad som helst för att de skulle sätta igång....

Jourcentralen

Idag har jag hälsat på min kompis jourcentralen. Sist jag gjorde det var när jag hade brutit bröstbenet och nu när jag håller på att hosta upp mina lungor.
Det var betydligt mer kö idag, herregud vilken marknad det finns att göra pengar på hos sjuklingar! Nåväl. Efter nån timmes sovande i väntrummet blev det min tur att gå fram till damen i luckan som utbrister " o herreguuuuuuu vad du låter!!" och jag kan inte annat än att hålla med.
Sen fick jag träffa läkaren som klämde o kände o lyssnade överallt och konstaterade att det inte var lunginflammation iallafall, piuh! Men att jag borde ha himla ont i öronen, men att det inte var antibiotikaläge ändå. Sen fick jag ännu mer stark hostmedicin utskrivet + en inhalator som gör att jag känner mig över 75 år gammal.
Men än så länge gör den lite skillnad så jag är glad för vad jag kan få.
Och som han sa, var glad att du är sjuk nu innan bebisen kommer för man kan inte ta nån av de här medicinerna om man ska amma. Herregu, då hade jag nog inte överlevt!
Nu har jag sovit i två timmar här hemma och har precis pillat i mig lite te och isglass till lunch. Fy vad jag hatar att va sjuk.

Nu ska jag återgå till att lyssna på regnet och se vad netflix har att erbjuda för dagen.

Andra roliga sjukor

Jag klarade mig från magsjukan men åkte på nån slags hosta från helvetet istället. Det är för all del att föredra om jag jämför med magsjuka men att hosta såhär alltså. Fi tusan.
Jag åkte på nåt liknande när jag var gravid med Iris och det höll i sig i flera veckor. Det värsta av allt är att jag väcker bebisen med hostan så den sparkar på mina revben inifrån så det känns som de kommer slitas av av två krafter liksom.
Och addera lite (läs: ganska mycket) feber på det så har ni mitt allmäntillstånd. Buhu.
Det är kasst att vara sjuk och ha barn i vanliga fall men är man gravid samtidigt är det bannemig inte kul. Sitter och svettas i sängen nu med vidöppen balkongdörr.

Tur att det är tillåtet att ta både panodil, rinexin och coccilana trots graviditet.


Hur som helst. Nåt roligare.
Idag var det påskfest på förskolan. Iris var eld och lågor över "prickar på näsan" och "tant-mössa".
Dör lite för hon var så söt! Dock omöjlig att ta kort på för hon satt inte still mer än en sekund i taget typ.

Nej, nu ska jag och mini fortsätta kolla på Netflix medan alla andra i familjen äter middag uppe hos brorsan. 

Jag är inte bitter alls, nejdå.

Dagens flopp

Idag jobbade jag äntligen mitt sista pass i vården, på lördag går jag hem på gravledigt och som jag har längtat!

Beskedet kom på posten idag ( gött med försäkringskassans framförhållning där, de hade ju ändå en dag till godo) och det känns sjukt gött att äntligen ha det på papper.

Jobbet har ju sagt att jag omöjligt kan jobba längre med denhär kroppen och jag kan inte annat än att hålla med. Foglossning, huvudvärk, tröttheten, sammandragningar, halsbränna och den enorma klumpigheten. Jag gör mig inte så bra på en iva sal...

Hur som helst så hade jag tänkt fira med en skål popcorn ikväll ( ska på kurs imorgon så det räknas inte riktigt som en jobbdag) men så hade denhär lilla fisen andra planer. Gissa sjukan:

Dör lite om jag blir smittad! Dels ska jag ju på kurs imorn ( kan jag nog glömma pga daniel jobbar natt och kommer med andra ord sova imorn, inte va hemma med iris) men dels så ska jag på fest imornkväll. 

Första festen på hundra år och säkert sista på lika länge. Thoraxfest med 250 pers som avslutning på jobbet för i år! Jag är sjukt pepp men det skulle ju va typiskt om jag med blev magsjuk nu.

My god. V 32 och magsjuk. Jag bävar.

Håll era tummar pretty please! 

Dagens vykort

Dagarna går här i Akumal, vi solar och badar, gräver i sanden och tränar på att simma i poolen.

Iris är grym på att bada, enda hon inte helt gillar är när hon får vågor över sig i havet - "smakar blä!" Men det kan man ju förstå när man är van vid simhallsvatten..

Ett par dagar har det vart lite sämre väder, det regnade lite en dag, då tog vi taxi in till Playa del Carmen och förfasade oss över alla försäljare och sånt som vi slipper här ( tack och lov alltså! Bästa bästa med dethär stället!!) 

En annan molnig dag åkte vi till Chichén Itzá 

Där var två av tre väldigt imponerade ac historiens vingslag och arkitekturen i byggnaderna. Den tredje var mest imponerad över den enorma gräsplanen man kunde springa på. 

Nu väntar mer sol och bad, kanske en sväng till parken Xcaret om det blir fler molniga dagar, annars em tur till Tulum för att bada på stranden El Paradiso. Den sägs vara något extra. 

Det var allt för nu. Nu blir det glass!

Mexico!

Nu är vi i Mexico. Livet här är lite som en dröm. 

( resan hit var dock en helt annan sak med förseningar, fruktansvärd mat, trasig flygstol och ett stackars barn som inte kunde sova) 

Vi vaknar, äter frukost som för min del mest består av färska frukter, juicer, nybakt bröd och yoghurt. 

Daniel vill testa nåt nytt varje dag, det finns typ tusen grejer att välja på, men jag vet ju vad jag gillar bäst. 

Sen går vi och badar. Eller "BADABADABADABADA!" som iris säger. Hon älskar det här. Både badandet och att vi alla är här ihop, hon säger det ofta: mamma, pappa och iris - allaalla här. Gullot!

Havet är fantastiskt, det är ljummet och turkost, stranden är vit och vågorna är små. 

Poolen är stor och lite kall men det finns massa rutschkanor som kompensation.

Ikväll ska vi äta på en fisk-och skaldjursrestaurang som ligger på stranden precis där vi bor, vi tänkte äta musslor och räkor och titta på när solen går ner. Så himla fint!

Jag är så glad att vi åkte hit på vår bröllopsresa, det är verkligen perfekt för oss alla tre.

Första barnmorskebesöket

Idag var jag på mitt första "riktiga" barnmorskebesök.
Vi har ju vart där ett par gånger innan för provtagning och ultraljud och sånt, men inte på rutinbesök.
Vi pratade lite om foglossning och mina sömnproblem, sammandragningar och om min jobbsituation och så - sammanfattningsvis kom vi överens om att det skulle bli väldigt bra för både mig och bebisen (men framförallt för mig) att ta en paus från skola och jobb och stressa ner lite.
Sen får vi se hur långt det funkar med jobbet när jag väl börjar igen. Tanken är ju att jag ska jobba 100% men jag är inte helt säker på att mina fogar fixar det.
Jag pratade med min chef i tisdags och hon var ju himla förstående och peppig så det känns ju himla bra att någon förstår hur det kan va.

Och också - min barnmorska bokade om mina tidiga morgontider till lunchtider för att jag ska slippa gå upp så tidigt som idag, hon är ju för gullig alltså.
Men jag såg nog himla trött ut när jag kom... natten var som vanligt lång härhemma - jag var vaken mellan 02-04.30 innan jag äntligen somnade om (för att sedan vakna vid 05 när Daniel gick upp för att åka till jobbet, suck.)
Och för att hinna in till stan var jag tvungen att gå upp vid 06 för att lämna Iris vid 06.45. Buhu.
Nåväl. Jag ska se om jag kan ta mig samman nu. Har druckit två koppar kaffe och ätit de överblivna godisarna sen igår så nu är det high life i magen, känns omöjligt att vila när det pågår en rugbymatch därinne.

Ikväll kommer fina Karolinapi hit så jag ska försöka dammsuga upp vår grusplan i hallen. Vintern alltså, inte enbart positiv.

Vinter

Det är vinter i Göteborg nu, det har snöat i snart två dagar. Det är alldeles underbart! -3 grader och tusen gånger ljusare ( jag har hört att det ska bli +1 idag men jag lever på hoppet)

Igår var jag hemma från praktiken, jag har vart super-risig i veckan men hosta, ont i halsen och världens snorigaste näsa. I fredags vaknade jag med nackspärr och därtill kan vi addera en näst intill obrukbar högerarm som jag inte fattar hur jag kan ha ont i fortfarande. 

Jag fick influensavaccin strax efter jul och sen dess har jag superont när jag gör nåt som involverar biceps. Det har inte heller blivit bättre utan snarare sämre för varje dag. Och jag är såklart lite nojig över att det ska ha blivit världens infektion där i nu när vi ska ut och resa... Att det alltid ska va nåt! 

Men hur som helst så gav det ju mig möjligheten att hänga med Daniel o Iris

när de åkte pulka. Det var ungefär hur kul som helst trots att jag varken åkte, drog henne eller kutade upp o ner för backen. Det räckte liksom att höra hennes skrik-skratt eka mellan träden! 

Det börjar dock bli lite trångt i kläderna nu, ska gräva lite i gömmorna efter min stora skidjacka. 

Kvällen avslutades med middag ihop med mitt fina plugg-gäng på Market. Vi åt mexikansk och skålade för att vi har tagit oss ända fram till exmensveckan. 

Så himla mysigt.

De andra i familjen sover fortfarande, inklusive bebisen i magen, men jag är klarvaken och funderar på scones till frukost. Det kan man va värd om man inte har kunnat sova inatt och ska gå till praktiken ikväll fastän förkylningen o det inte är helt borta? Jo så är det nog!

Sista arbetet innan examen

Alltså fifan va tråkigt det är att skriva dessa värdelösa uppgifter till skolan. Det här är visserligen den sista uppgiften jag skriver innan examen men det hjälper som inte så mycket. Men nu är jag nästan klar, jag har producerat tre sidor av ordbajsande, imorgon ska jag läsa igenom och se om jag måste komplettera o sen skicka in. 

Men fy va skönt att slippa denna skit snart!

Mvh Skoltrött 

snart examen och äckliga fötter.

Iris hade julgransplundring med en pepparkaka som hon gjort på förskolan (jag gissar att hon har fått hjälp att spritsa dock) Hon var så himla gullig och bjöd bort halva till sin hungriga mor. Trots att den var "MIN!" och att hon hade gjort den själv för hon "är en stor tjej nu".

Min fina lilla unge!

Idag hade jag slutbedömning på praktiken. Jag fattar inte varför jag ska stressa upp mig så mkt innan, jag vet ju vad jag har gjort och inte gjort och att jag faktiskt är rätt hyfsad på mitt jobb. Sen är jag såklart osäker också men tja, jag hade ju en magkänsla innan att det skulle gå bra.

Och det gjorde det såklart. Jag fick så mycket beröm att jag nästan började gråta för jag blev så rörd. Så himla fina handledare alltså! Jag måste komma på nån bra hejdåpresent!

Jag är ju inte helt klar där än, det är hela helgen+ lite nästa vecka kvar men nu känns det liksom som att jag är färdig. Så himla skönt. Jag gick hem med världens huvudvärk (som alltid nuförtiden när jag har vart spänd och nervös för något) men med ett lätt hjärta. 

Tänk att jag snart tar examen. Det är så konstigt att det inte går att beskriva riktigt. 

Jag ska "bara" göra ett arbete och lämna in det  ( har nästan tre dagar på mig, kasnek kan det gå?) + fixa en presentation av vår d-uppsats och framföra den för klassen, handledare, huvudhandledare och våra framtida chefer nästa fredag och SEN är jag klar. 

Tur att jag inte har problem att prata inför folk. Hm. Fifan. 

Jag använder min vanliga strategi och ignorerar problemet tills det är framför näsan på mig. Bra plan. 

I övrigt har jag världens äckligaste fötter nu. I julas fick jag såna där påsar till fötterna ( med nåt giftigt medel i ) som göra att skinnet faller av och man ska bli mjuk o len som resultat. Jag är inne i tappa- skinn- perioden nu. Och jäklar va äckligt det är! Jag vågar knappt ta av mig strumporna... och gör jag det så ser det ut som om jag inte kommer ha några fötter kvar innan denhär veckan är slut, haha. Men det blir säkert ett fint resultat när allt är avflagat. Men nu - huu!

Bröllopstavlor

Jag satt nyss och kollade igenom våra bröllopskort. Tanken är att ett par ska komma upp som Canvastavlor i sovrummet så småningom, det är bara så fasligt svårt att bestämma vilka.
Vår fotograf Lotta var ju helt fantastisk, hon tog så himla många fina bilder! Daniel är inte supernöjd då vi inte fick några "klassiska" kort ( vilket vi från början inte ville ha) men för mig spelar det liksom ingen roll för det hade inte varit vi.

Men hur som helst förundras jag över min midja. Jag hade ju en där i maj. Nu är den spårlöst borta.

Men häftigt ändå hur kroppen kan ändra sig! (Både tack vare bebisar och stora mängder ostmackor, haha). Jag hoppas iallafall att den där midjan kan tänka sig att komma tillbaka någon gång, det vore fint. Dock ingen stress! Det ska bli värre innan det kan bli bättre som farmor sa när jag väntade Iris.  

Nu ska jag och min ständiga följeslagare foglossningen (som jag hatar den!) chilla i soffan tills det blir läggdags. 

Imorgon drar vardagen igång på riktigt med förskola, hämta, lämna osv. Vi har ju jobbat i stort sett hela julen men gått om varandra mer än vanligt då förskolan har vart stängd men imorgon kör vi! Det ska bli gött med lite vanliga dagar och att Iris äntligen ska få träffa alla barn igen. Som hon har längtat!

Årslista 2015

Jag skulle gjort en årssammanfattning så som jag brukar men jag orkar inte, det får bli en lista istället:

Gjorde du något 2015 som du aldrig gjort förut? 

Jag började plugga igen, till intensivvårssjuksköterska. Jag gifte mig. Jag fick en fraktur på sternum och jag opererade handen. Både roliga och tråkiga nya saker. 

Genomdrev du någon stor förändring? 

Det får väl vara plugget då? Det är ju en sjukt stor förändring egentligen, både mentalt, ekonomiskt och praktiskt. Sjukt stolt att jag har gjort det här!

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? 

Ja!

Vilket datum från år 2015 kommer du alltid att minnas?  

30/5. När vi sa ja till varandra en stormande kall vårdag.

Dog någon som stod dig nära?

Nä, tack och lov. Känns fint för det var mycket begravningar förra året. 

Vilka länder besökte du? 

Norge och England.

Bästa köpet? 

Min fantastiska brudklänning och bröllopsresan!

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Att vakna i en hotellsvit med brudklänningen slängd på golvet och en vacker ring på fingret och en underbar man vid min sida. Och att få plusset på stickan där i augusti! Plus alla fina vänner som också ska bli föräldrar nästa år - mer barn till världen - hurra!

Saknar du något under år 2015 som du vill ha år 2016?

Lugn och ro, en hel och fungerande kropp utan skador och krämpor.

Vad önskar du att du gjort mer?  

Slappat och tränat!

Vad önskar du att du gjort mindre? 

Skadat mig, stressat mindre och haft mindre ångest.

Favoritprogram på TV? 

Tv? Vem hinner se det? Nä men jag såg en del på datorn i efterhand. Gillade julkalendern skarpt!

Bästa boken du läste i år? 

Ja det var sannerligen inte någon av kurslitteraturböckerna! 

Största musikaliska upptäckten? 

Hm, har som kört på spotifys playlists hela året. Så himla tråkigt egentligen men så är det.

Vad var din största framgång på jobbet 2015? 

Jag har ju inte jobbat så mycket men jag har praktik nu och det kanske kan räknas som jobb? Jag jobbar ju när jag är där liksom. Och jag är faktiskt imponerad över att jag klarar det. Kände mig livrädd första gången jag klev in i en iva sal och insåg att det skulle bli mitt jobb. Nu är jag bara lite rädd.

Har iofs jobbar lite i ett sjukvårdstält utanför migrationsverket. Det är jag himla glad att jag gjorde. Det känns fint att kunna hjälpa dem som behöver det allra mest.

Största framgång på det privata planet? 

Giftermålet.  Att vi samarbetar så bra och är ett sånt bra team. Att Iris blir en sån himla fin person. Det är ju liksom vi som uppfostrar henne. Herregud vilket ansvar alltså, även om det hittills går bra. 

Största misstaget? 

Kan inte komma på nåt stort misstag faktiskt. 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? 

Både och. Jag har haft sånna sjuka lycko-peakar men har vart ledsen i perioder av olika anledningar.  Ett egentligen väldigt svajigt år. Jag hoppas att nästa år blir bättre faktiskt. 

Vad spenderade du mest pengar på? 

Bröllop och bröllopsresa utan tvekan. Det är dyrt att gifta sig!

Något du önskade dig och fick? 

En bebis i min mage. Ett friskt barn. Ett tak över huvudet och en man som älskar mig. 

Något du önskade dig och inte fick? 

En bättre plugghjärna. 

Vad gjorde du på din födelsedag 2015? 

Var i simhallen med Daniel, Iris, mamma och pappa. På kvällen tog Daniel med mig på finresturang.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? 

Om jag hade kunnat slappna av och varva ner lite mellan varven. Det har varit så galet intensivt år att jag knappt vet vad som hände i våras, det känns som om det var flera år sedan jag och Daniel var i London.  

Och så önskar jag att jag hade sluppit den enorma tentaångesten som jag får före varje tenta. Fy alltså!

Vad fick dig att må bra?  

Iris, alla dagar hela året. Hon är det finaste jag vet. 

Vem saknade du? 

Alla som bor långt bort, särskilt Malin och Filip.

De bästa nya människorna du träffade?

Mitt fina lilla plugg-gäng! Jenny, Marcus, Johan och Martin.

Mest stolt över?

Att jag faktiskt har rått runt dethär året. 

Högsta önskan just nu? 

Att bebisen i magen fortsätter må bra och inte utsätter oss för fler skrämselhickor, att alla ska få vara friska, att folk ska sluta bära runt på så mycket hat och att alla flyktingar ska få ett fint och värdigt mottagande. 

Vad tänker du göra annorlunda nästa år? 

Hela livet kommer bli annorlunda nästa år.  Skolan tar slut om två veckor och då far vi äntligen på bröllopsresa! Sen ska jag jobba ett kort tag innan jag går hem och väntar på lillebror. Det ska bli fint!

Ett till litet liv.

Ja ni. Det har varit fler anledningar än en magisteruppsats att hösten och vintern har vart tuff.
Vi ska nämligen bli fyra. En till liten rackare till familjen.
Han kommer i maj och det ska bli så skönt att få gå hem på vårkanten och vila upp denhär gamla trötta kroppen.