söndag 1 mars 2015

Sternumfraktur

Jag var på akuten igår tillslut. De ville inte hjälpa mig så mycket (för jag hade väntat för länge och bröstbenet är inte en ortopedisk skada och därför var jag på fel sjukhus... ) så idag var jag på närakuten och de ville hjälpa mig - det var ju snällt.
"Ett solklart trasigt sternum" sa läkaren. 
Snöpligt alltså, jag trodde lite att jag bara inbillade mig ett tag men tja. Ingen vill väl va sjuk? 
Men lite bra för då kan jag ju säga på praktiken att jag faktiskt inte får lyfta o så iallafall, hade jag inte vetat att det var en spricka / brutet så hade det känns lite töntigt att ba " eh jag har lite ont så detdär får ni sköta själva"... 

Men fasen alltså. Det tar ju veckor att bli bra. Jag som inte ens cyklade fort.

fredag 27 februari 2015

En smärtsam fredag

Nu för tiden brukar jag hoppa upp på fredagsmorgonen och längta efter helgen - TGIF är standardfrasen under frukosten och i bilen till Borås ( där är vi varje fredag med skolan) Men inte idag.

Jag cyklade omkull i onsdags och fick styret rätt i bröstbenet. Det knäckte till och jag tappade luften och gjorde svinigt ont.
Sen blev det mycket bättre och jag kunde cykla hem, hämta Iris på dagis, åka bil ut till Karolanna och hänga där hela eftermiddagen men ju längre tid det gick desto ondare gjorde det.
Tänkte faktiskt åka till akuten (det var ju inte igår!)  men efter konsultation med 1177, vårdcentral och pappa stannade jag hemma. För det låter som det kanske har blivit någon spricka eller nåt och det kan man ju inte göra något åt.



Så nu ligger jag i soffan på typ enda bekväma sättet och längtar efter att klockan ska bli 22 så jag kan ta nästa omgång med värktabletter. Fy tusan alltså.
Som grädde på moset jobbar Daniel kväll idag och dag imorgon och Irret är besatt av att bli buren och jag hämtade både henne och hennes kusin från förskolan idag.
Piuh!
Tur att Susanne och Linus kom över på middag så jag fick lite hjälp där.

Magsjuka och spricka samma vecka. Inte min vecka alltså.
(Och nästa vecka går vi ut på praktik...Lär inte bli min vecka det heller)


tisdag 24 februari 2015

Kvällsnöjet

Vad jag har gjort ikväll?
Tja. Vikt lite kuvert bara...


söndag 22 februari 2015

Hemma igen

Nu är vi hemma igen. Eller egentligen kom vi ju igår men jag tillbringade kvällen och natten på toa. Magsjuka.
Halvkul i vanliga fall men med fyra extra personer här hemma var det extra rövigt. Fifan. 
När jag väl vaknade till liv i eftermiddags och äntligen drog upp persiennen sken solen och jag blev bara ännu surare för att ha missat en fin dag 


Nu mår jag mycket bättre och har tom fått i mig lite macka och dricka.
Och det har *pepparpeppar* inte kommit upp igen och jag är inte svimfärdig varje gång jag reser mig. Bådar ju gott.

Imorgon vankas mer plugg, har seminarier i veckan igen. Gosh, känns som om vi aldrig får någon paus att plugga till tentan... Visste ju att nivån skulle vara högre än på grundutbildningen men inte riktigt såhär hög. 

lördag 21 februari 2015

Danmark!


Igår överraskade jag daniel med en Danmarksresa! Han fyllde år i veckan och  hans bror igår, så i ett par månaders tid har jag och min svägerska tisslat o tasslat om en liten överraskning för bröderna.
Sagt o gjort.
Igår alldeles för tidigt tog vi bilen ner till Danmarksterminalen och möttes upp där. Snacka om glädje från alla håll och kanter! Brorsorna och kusinerna och vi som hade fixat utan att försäga oss:)

Så nu är vi på The Reef och badade oss blå - bokstavligen: Sara slog näsan i vattenrutschkanan, jag har ett stort blåmärke på armen ( oklart varifrån) Iris har skrapade knän o Daniel pangade i huvet. Haha, farligt detdär med bad.
Men det är görhärligt! 
Och så mysigt att göra något ihop - vi bor ju så långt ifrån varandra att det är svårt i vanliga fall. 

Snart ska vi gå upp och äta hotellfrukost, bada lite till och sen åka hem.
Kanske gå i nån butik bara. Så jökla gött att ta en paus från skola, jobb och bröllopsplaner!

Iris var swag i affären en annan dag


fredag 13 februari 2015

Dagens plugg





Dagens plugg alltså. 
Tanken var att gå igenom syra-balansen men det verkar vara ytterst krångligt. 
Hittar inte riktigt mina anteckningar till att börja med och har läst i både vår svenska och engelska kurslitteratur men jag blir inte klokare för det ( särskilt inte av den engelska.) Och det är ju svårt till att börja med liksom.

Typ såhär svårt.  



Markus och jag såg lite ut sådär hela föreläsningen igenom. Alltså. Vill man känna sig korkad är det bara att gå till skolan. 

Så nu har jag istället avslutat lite plugg om njurar, dialys och respiration. Väntar på att Daniel och Iris ska komma hem, de är och hämtar ut Daniels nya pass - vi ska ju till London om en månad, yay! 
Vi ska luncha lite innan vi ska till busfabriken så Irrat för springa av sig innan helgen börjar.

Daniel ska ha hemmakväll och jag ska dricka öl på stan. Fin uppdelning tycker jag!
Ha en fin helg!



torsdag 12 februari 2015

OJ!

Det var så länge sedan jag loggade in att jag hade glömt lösenordet. 
Sist var det sommar och nu är det snart vår. 
Så mycket saker som har hänt! Jag har börjat plugga, Iris har börjat på förskolan, Daniel har börjat jobba och vi trivs så sjukt bra här i radhuset.
Vi har vart ute och rest lite men nu har vi inget planerat på ett tag.

Skolan är svår men rolig, läser ju intensivvård - uppdragsutbildning som det så fint heter. Det betyder att vi får lite lön och slipper ta studielån - yay på det!
Dock hade det vart fint med ännu mer klirr i kassan för vi har äntligen bestämt oss för att vi ska gifta oss! Jag längtar ju ihjäl mig efter det magiska datumet - önskar att det vore imorgon (fast nja - kanske egentligen inte eftersom det är sjukt mkt kvar att göra) 


Saker som är klara är:
klänning ( inte den på bilden )
florist
frisör
lokal




Sen är typ allt annat kvar att fixa. Jaja, det är ju flera månader kvar. Heeeehee.
Vi får se - jag hoppas på en återuppståndelse av bloggen. Har tänkt skriva ungefär typ tusen gånger men massa saker kommer mellan hela tiden. 









lördag 26 juli 2014

Sommaren

Oj, det var länge sen jag var inne här, det var visst en sommar som kom mellan...
Denhär tropiska hettan som har parkerat över Sverige gör mig trög i huvudet och allt går i ultrarapid. 
Jag brukar ju få badpanik när termometern närmar sig 20 grader och nu är det 25 redan när vi går upp på morgonen. Nu saknar jag iallafall inte badkompisar!
Såhär har jag sett ut varenda dag sista veckorna. 

Just idag är vi i Lilleby med mamma o pappa. Snart ska vi ge oss men först ett dopp till medan Iris sover! 

söndag 29 juni 2014

Om handen

Tillslut fick jag ju träffa en läkare om min hand. Hon skickade omgående en remiss till ortopeden och sjukskrev mig en månad så Daniel kan vara hemma och ta hand om Iris nästa vecka.
Hoppas det kommer att bli bra!

Igår tyckte iris att det var lämpligt att kräkas ner skenan - tyget är ju tvättbart så det var inga problem, däremot hur tusan man ska förankra plastskenan medan tyget torkade var inte helt enkelt.
Men lite tejp och en gammal stödstrumpa gjorde susen! 
Man tager vad man haver :)
Längtar dock tills den är borta...

söndag 22 juni 2014

Midsommar

Midsommarafton och midsommardagen tillbringades i Västerlösa utanför Linköping, hemma hos Jonas och Hanna.
När vi kom hade de förberett lunchen, det var bara sillen som saknades och det var väl tur att Daniel hade svängt förbi saluhallen och shoppat loss.


Sen blev det huggsexa om de godaste sillsorterna, ölen, snapsen och knäckebrödet. Både stora och små var superhungriga!


Vädret var bra för att vara midsommarväder, soligt och molnigt om vartannat och inte en droppe regn.
Kidsen badade och vi tittade på och väntade på att få dansa kring stången.


Iris åkte rutschkana för första gången i livet och det blev succé.



Missade att ta kort på dansen och när lilla fröken klappade en get så hårt att hon fick näven full med päls (stackars geten brydde sig inte, han var nog van med barn) och tittade på alla andra djur.
Fick ett kort på Kerstin iallafall, ett av sju barn som var med. Hon är närmast i ålder till Iris och är söt som socker.


När vi åkte hem, mitt i natten, var det fortfarande ljust. Har jag sagt hur mycket jag älskar sommarnätter!?


På midsommardagen hängde vi först på tuvgatan och sen i vikingstad hos daniels familj. Där gick iris i totaldäck och somnade hos faster. Sen var det bara att packa in allt i bilen igen och åka hem hit igen.
Himla snabb men rolig helg.

Kroatien - Zadar

Vi for ju på semester, till Zadar närmre bestämt.
Flyget gick direkt från Säve till Zadar och Iris skötte sig superbra hela vägen, vi var riktigt chockade både jag och Daniel. Man vet ju inte innan men man kan lugnt säga att vi oroade oss i onödan...


Det första vi gjorde när vi kom fram till vår lägenhet var att ta en liten promenad ner till vattnet, ca fem minuter från lägenheten. Helt jäkla fantastiskt! Vattnet var, som Malin uttryckte sig, helt genomskinligt! Det var rent, fint och snyggt överallt. 


Boendet gick inte heller av för hackor! Vi hade hyrt två lägenheter bredvid varandra så vi kunde hänga maximalt. Vi hade supermysiga storfrukostar varje morgon innan vi gick ner till stranden.
Lägenheten låg i ett bostadsområde = perfekt för oss. 5 minuter till havet och bussen, 10 minuter från den lite finare sandstranden och 30 min promenad från gamla stan (dit bussen såklart också gick). Världens bästa läge!


De flesta dagarna var det supervarmt så det var först när solen sänkte sig som vi gav oss ut och gick längre sträckor. Solnedgångarna var otroligt vackra och det var så himla fint att gå utmed havet och lukta på havet som blandade sig med blomdoften.


En dag bestämde vi oss för att det vore trevligt att åka båt. Sagt och gjort. Vi bokade en dagstur och gav oss ut på havet.
Det visade sig i efterhand att det kanske var lite väl lång tid att tillbringa på en båt, både för barn och vuxna men vi fick bada i en riktigt vacker vik och äta galet goda tomater och citrusöl.


Hur som helst är det roligt att komma iväg lite från staden och se lite mer av landet. Det visade sig vara lite svårare än vi trott då det rådde stor brist på bilbarnstolar för Iris. Undrar hur kroaterna själva åker med sina småbarn?


På kvällarna när vi var mätta på sol och bad tog vi bussen till gamla stan där allt liv fanns. Busshållplatsen var det verkligen inget fel på. Här väntar gänget på bussen.


I väntan på bussen kan man ta det obligatoriska hopp-kortet:


Här får ni några bilder från gamla stan:
Den äldsta kyrkan på västkusten, byggd på 1100-talet.


Gamla gränder och fina träd


Gamla, gamla murar och lite nyare hus. Mycket fick återuppbyggas efter kriget.


Det gamla var blandat med nytt på sina ställen men det var snyggt gjort och ingenting som störde.
Ett par av kvällarna gick vi till Havsorgeln som är ett orgelverk som spelar med hjälp av havets vågor. Där var det såklart massa turister men det var lugnt och skönt och himla mysig stämning, det skvalpade och musiken var dov men ändå genomträngande på nåt sätt.
Här är de lägsta trappstegen som gav de mörkaste tonerna

Och här är jag och mitt hjärta.

Och här är våra soldyrkande kompisar :D


Det var en himla fin semester på alla håll och kanter. Vackert land, bästa ressällskapet, fint folk (om än lite svårt med språket om man skulle prata med de som var lite äldre) så himla god mat, skönt i vattnet och svingod glass. Och billigt var det! 
Om någon funderar på att åka till Zadar, gör´t bara!

Bröllop!

Helgen innan vi for på semester var vi på bröllop i Bjärred.
Det var äntligen Tina och Daniel som gifte sig och det var så himla fint!
Enkel akt i kyrkan och sen for vi vidare mot en vacker vingård. Så himla bra kväll.


Brudparet, bestman och tärnor åkte limo, vi åkte i Tinas bil.


På vingården blev det middag, skratt, lite tårar vid fina tal, mer skratt och ännu mer mat. Underbart att få träffa så många från gamla gänget. Vissa hade jag inte sett på nästan tio år!
När solen gick ner satt vi ute under den brinnande himlen och åt bröllopstårta och skrattade,skrattade och skrattade. 
Tänk att det gått så många år och man ändå trivs så bra med alla gamla vänner.


Vilken tur att folk gifter sig då och då så man får chansen att återuppta gamla kontakter!

torsdag 19 juni 2014

Att prova på andra sidan

Jag provar just nu att vara patient med min jäkla hand.
Det är ganska spännande om man lyckas behålla humöret och se det hela som just ett experiment.
Såhär har det gått till hittills:

Dag 1.

1. Ring vårdcentralen ( känns ju logiskt att börja där.)
 Bli placerad i kö där man gör tusen knappval. De ringer upp om 2 timmar.

2. Blir uppringd. Beskriver mitt problem och de hänvisar till arbetsterapeut. De kan ej koppla mig dit utan det är ett annat telefonnummer och en annan kö.

3. Ringer arbetsterapeut. Supertrevlig och ber mig komma dit pronto.

4. Kommer till arbetsterapeut, får stödskenan. De kan såklart inte svara på mina frågor om smärtlindring och amning utan hänvisar till läkare på VC.

5. Telefontiden till VC är stängd.

Dag 2.

1. Sätt klockan på 07.55 för att kunna ringa 08.00 prick. VC ringer upp om 1,5 timme.

2. Missa samtalet från VC pga skrikande barn som överröstar ringsignalen.

3. Ring upp VC igen, hamna i kö igen, tusen knappval igen, bli uppringd 4,5 timme senare.

4. Det finns inga tider kvar, de ber mig återkomma 08.00 nästa dag "för då släpps fler tider".

Dag 3. 

1. Sätter åter klockan på 07.55.

2. VC ringer tillbaks efter 1 timme (cred för att det går fortare och fortare att ringa upp). Finns inga lediga tider idag. De ber mig återkomma på måndag eftersom det är midsommar och helg etcetc.
Sköterskan i telefonen vill inte ge råd om antiinflammatoriska läkemedel och amning eftersom hon inte är någon läkare "men jag hade nog tagit det själv, så farligt kan det nog inte vara" ( är inte det ett råd?)
Jag påpekar att jag måste ha sjukskrivning from onsdag nästa vecka - hon säger att det inte är några problem i och med att det släpps fler tider på måndag.
Ber om att få en av de tiderna redan nu, men " det ska vara lika för alla" så därför måste jag ringa på måndag morgon 08.00
(Vaddå lika för alla? Isåfall skulle man väl kunna boka de jävla tiderna!?)

3. Ringer till BVC för att höra om de har nån uppfattning om läkemedel och amning, det finns ju ändå läkare där.

4. BVC ringer upp 1 timme senare.

5. Missar BVC samtal pga gråtande bebis (igen)

6. Ringer tillbaka och får prata med min fina BVC-ssk på en gång (pris ske gud!)

7. Hon avråder lkm men ber mig ändå kolla med läkaren på VC. Påpekar mina tidigare försök att få komma till VC och hon ondgör sig över systemet. Hänvisar till jourcentralen.

8. Går till jourcentralen en kvart innan det öppnar och står i kö till lappautomaten. 6 före i kö.

9. Blir triagerad av en supertrevlig tjej som också hon är sur på systemet. Tycker definitivt att en läkare ska titta på handen och skriva sjukintyg. Får gå vidare till läkaren.

10. Betalar och får sitta i ny kö.

11. Kommer tillslut in till läkaren som skakar på huvudet och säger att det ska vara min ordinarie läkare som tittar på handen. Jag ska gå till den VC jag tillhör (alltså den jag redan var på) Han kan ej skriva sjukintyg eller råda mig till något mer än att ej ta annan medicin än paracetamol. Plus att jag får rådet att "smörja in armen med lotion, eller nej - kortison, eller nej - nåt receptfritt som finns på apoteket" mot utslagen jag får under skenan. Han skulle också skriva recept på panodil tills han kom på att det kunde man köpa receptfritt på apoteket. Verkade som om det var riktigt jobbigt att skriva ut salva/tabletter?

12. Han skriver iallafall en remiss till läkarna som jobbar på VC ( alltså dagtid) och ber mig ringa tillbaka på måndag morgon 08.00 för att se så remissen kommit fram.

13. Går hem ett par timmar senare, lite fattigare och konstaterar att jag redan visste allt han sa och att det är jävligt tur att jag är:
- ledig (så jag kan ringa varje jävla morgon 08.00)
- har en pappa som är läkare ( som oftast kan hjälpa till när det behövs mediciner och sånt. Dock ej med detta)
- har en mamma som är arbetsterapeut ( se ovan)
- har ganska (tycker iallafall jag) hög smärttröskel
- har en sambo och pengar på banken så jag inte står på bar backe när jag inte hinner få sjukintyget i tid.
- har fått bättre tålamod sen jag fick barn.
- har förståelse för de som arbetar, det är ju systemet det är fel på - inte personalen.
- att jag är frisk i övrigt, hade aldrig orkat med detta om jag hade vart sjuk på riktigt. Nu har jag ju "bara" ont - det är ju en helt annan femma om det hade rört sig om nåt annat.

Så kontentan. Jag har inte kommit nånvart. På måndag måste jag börja om från början igen.
Systemet känns ju helt galet. Tänk vad mycket pengar och framförallt tid man kunde spara om allt bara flöt på.
Men jag ska verkligen försöka att fortsätta se på allt som ett experiment att vara patient. Det är bara det att det är så krångligt.

tisdag 17 juni 2014

Morbus de Quervain

Jag har haft ont i händerna ett bra tag nu, det kommer och går lite från dag till dag. Det började när Iris låg i magen och jag trodde att det kanske var en släng av karpaltunnelsyndrom och att det skulle gå bort när hon väl var ute.
Sen kom hon och det har vart så mycket med det ena och det andra (och typ 2 månader hade jag så ont i fiffi att inget annat kändes) men sista månaden har det blivit värre och värre och koncentrerats till vänster handled och tumme. Jag åt en kur diklofenak men inget hände.
Det har liksom varit uthärdligt men så för en vecka sedan, andra dagen i Kroatien hände nåt och jag fick superont.
Alltså riktigt ont, nästan som om nåt hade gått av.
Tur i oturen att vi var på semester så alla kunde hjälpas åt med Iris, men det blev liksom inte bättre.
Så det första jag gjorde imorse var att ringa vårdcentralen och hade turen att få komma pronto.

Och jag hade turen att träffa en finfin arbetsterapeut som snabbt diagnostiserade det hela som Morbus de Quervain ( på svenska: akut inflammation i tummens senskida ) och provade ut en tant-skena till mig.
Den är superhård, typ som ett halvgips, och gör att man inte kan böja handleden eller tummen = rätt hyfsad smärtlindring.


Det är det positiva.
Det negativa är att den ska vara på dygnet runt, får bara ta av den när jag duschar ( om jag är försiktig), den ska vara på i ca 6 veckor, den är supervarm och det är sommar och om det inte funkar kanske man måste operera. Och det vill jag absolut inte. 
Hur tusan sköter man en liten bebis och ett hushåll med en hand? Och hur fasen ska jag fixa håret? Eller flyttpacka!?

Till råga på allt är Iris super-mammig och vill bara bli buren hela tiden, jag håller på att bli galen!  
Vi lånade sån tur var en bärsele av Johan och Gudrun till min Linköpingresa och har den fortfarande kvar. Det slutade med att jag fick spänna fast henne superhårt och göra benböj tills jag hade mjölksyra i benen. Då somnade hon. 
Sen fick jag ligga prick still i 40 minuter och svettas tills hon vaknade och bestämde sig att fortsätta tjura.


Denhär dagen alltså.
Snart ska jag avsluta den med panodil och soffläge.

Babyaktiviteter: babysim

Innan semestern hade vi avslutning på babysimmet.
Jag trodde ärligt talat inte att det skulle vara så himla kul som det faktiskt var - både jag och Iris älskade det!
Känns sorgligt att inte längre se fram mot torsdagarna... I början av terminen var Iris supertrött efter en halvtimme och skrek typ hela vägen hem i nån kombo av extrem trötthet och hunger men ju längre vi höll på desto mer klarade hon av.

Vi var bara tre familjer från början men en hoppade av för deras lilla grabb var mest ledsen hela tiden, stackarn. Kvar vart Iris och Elvira - de två gladaste ungarna i stan:

 

De lärde sig att hålla i kanten, balansera i simringar, sparka bensparkar, jaga leksaker, simma med armpuffar och framförallt lärde de sig att skvätta vatten.


Men det jag tyckte var roligast var ändå dyken. Fatta att hon fixa att hoppa i och vara under vatten! Det är ju helt galet. Min duktiga, duktiga tjej!


Det låter kanske inte superkul men det var det! Och ett stort plus att vi bara var två stycken och att Gunilla och Elvira var så himla trevliga och söta.

Babysimmet får helt enkelt 5 plask av 5 möjliga.