En gravid-uppdatering.

Imorgon går jag in i vecka 38. Det är inte långt kvar nu, hur man än vrider och vänder det.
Denhär lilla (eeh, eller ganska stora) bebisen får gärna komma på utsatt datum, inte göra som sin storasyster och komma 10 dagar försent.
Jag vill iofs inte att den kommer för tidigt, jag har fortfarande ett par samtal kvar med barnmorskan på sjukhuset att genomföra men sen är han mer än välkommen.
Det är trångt nu.
Jag har ett par byxor kvar som fortfarande mudden är bekväma på, de andra slutar liksom mitt på magen nu. Och i tillägg till det har jag kommit in i stora värmeböljan också, det gjorde jag med Iris också och det är klart bättre att göra det i april än i november - lite mer accepterat att gå i kjol och skippa jackan såhär års.
Fötterna håller sig rätt okej, jag behöver ha stödstrumpor ibland/ om jag vet att jag ska gå mycket. Lite kramper i vaderna då och då men inte så farligt som sist. Fingrarna börjar svullna upp, jag har fått ta bort två av ringarna nu och använder bara vigselringen. Lite sorgligt men de kommer ju snart passa igen.

Annars är jag mest trött. Trött och har ont i ryggen, fogarna och sjukligt mycket sammandragningar. Jag kan dra mig från att resa mig upp från en stol in i det längsta för jag vet vad som komma skall. Kissnödig typ så fort jag ställer mig upp och måste gå upp på nätterna 3-4 ggr för att gå på toa. 

Sömnproblemen börjar bli värre nu, jag vet inte om jag "vant" mig vid tabletterna eller om dosen bara inte är tillräcklig. Men det är bra mycket bättre än med Iris iallafall. 

Tja, det var väl de krämporna jag har :p 

Huvudvärken är borta och foglossningen är iallafall bättre ( antagligen pga att jag inte rör mig så mkt/snabbt längre iom sammandragningarna) så allt är inte sämre. 

Men alltså, att vara höggravid är inte en dans på rosor. Jag längtar efter min vanliga kropp!

Eller åtminstone att kunna gå normalt och busa med Iris som innan.

Snart så!