favvo

fick precis veta att en av mina favoritpatienter by all times från i somras har dött.
det var han som var så fantastisk, glad och stark och nästan alltid på gott humör fastän han fick magen uppskuren typ hundra gånger och fick massa nya organ.
stackars skrutten, att han inte klarade det, jag trodde verkligen att det skulle gå.
det var han jag skickade julkort till, som alla sa att det var oproffessionellt, men jag gjorde det ändå.
det känns bra nu.
jag fick en hälsning från hans mamma att han hade vart så glad frör det och att bara det hade hållit igång honom flera veckor.
så jag gjorde nog gott iallafall, fastän folk sa att det var fel.
man kanske ska lyssna oftare på magkänslan.
den brukar ju göra rätt.

inte så vidare bra sätt att börja sin dag på, men han har det säkert bättre där han är nu. inga slangar, stygn och läckande sår.
men jag tänker på honom iallafall.
och på hans fantastiska föräldrar.