Island - Gyllene Cirkeln

Island alltså. Vilket land!
Vi landade tidigt på måndagsmorgonen, tog bussen in till Reykjavik för frukost och spaning på vad staden hade att erbjuda.
Efter en heldag på stan var vi helt slut, checkade in på hotellet och la oss i dubbelsängen för att göra upp en plan för veckan - vi hade ju bestämt att vi inte skulle planera så mycket innan vi kom dit utan ta det när vi väl var på plats.
Sagt och gjort.
Vi bestämde att vi skulle göra den berömda "gyllene cirkeln" på tisdagen. En busstur till tre av de mest besökta platserna på Island.
Sagt och gjort.
Upp tidigt på morgonen innan det bar av mot Gullfoss, ett enormt vattenfall.

På vägen dit stannade vi vid ett växthus för ett litet snack. De odlade tomater med hjälp av värmen från de varma källorna. Varmt som tusan var det och fuktigt!
Konstig kontrast att gå in i 20-25 graders värme när det är 10 grader utomhus...
Hur som helst bjöds det på goda tomater, direktplockade från plantorna. Omnomnomn!

 

 

Sen kom vi fram till vattenfallet. Gullfoss alltså. Vilket fall! Helt galet stort.

Och lite blött för den delen. Regnkläderna åkte på trots sol och ganska bra värme.

Sen packade vi in oss i bussen igen och gav oss av till Geysir. Det är ju som det låter. Ett par geysirs som sprutade vatten rätt upp i luften bara. 30 meter upp, ungefär var 5:e minut.
Så. Jäkla. Konstigt.
Så där blev vi sittande som fån, stirrandes på ett hål i marken och räknade sekunder tills nästa utbrott. En timme gick helt galet fort.
Men så himla konstig grej, vattnet under ytskiktet börjar koka och bygger upp ett tryck som tillslut får allt att explodera i världens vattenskyar och vattenångor.

Det var så häftigt att vi satt kvar alldeles för länge och fick springa (jag med mina fogar!) till bussen för att inte få skäll av den arga busskvinnan.

 

Sista stoppet på bussrundan var Þingvellir (eller Tingvalla på svenska) som låg galet vackert bredvid Islands största sjö ( där vi hade tänkt dyka om jag inte var preggo. Nästan 100 meters sikt. Gah - så deppigt att vi missade det!)

Hur som helst, det är med på Unescos världsarvslista och en historiskt asviktig plats som typ alla islänningar pratade om.

Här började jag bli lite trött och hungrig så jag lyssnade inte så bra, men det var i alla fall här man höll sitt första riksmöte och "landet bildades".

 

Jag hasade mest omkring och imponerades av lavafälten och växterna och så.

 

 

Sen for vi hem, jag och Daniel åt ett helt kexpaket på typ 5 minuter innan vi äntligen stannade för snacks igen.

Skyr är bästa grejen med Island alltså. Fyfasen vilket bra snack. Gott, bra och fullt med nyttigheter. Jag blev helt såld.

Synd att det kostar typ 4 ggr så mycket här. Lite av ett problem faktiskt.

 

Tillbaka i Reykjavik åt vi en stor och inte så god hamburgare innan vi stupade i säng, konstaterandes att det kanske var fisk man skulle hålla sig till i matväg.