Vi får våra ringar på tisdag.
Det känns lite fånigt men jag dör av längtan. Efter nästan 3 års väntan på ett frieri så är ju inte två veckor så mycket i det stora hela. Men ändå.
Jag vill ha den nu. Nununu!
De är ju lite olika men vad gör det? Så länge man trivs med sin ring tycker inte jag att det gör någonting alls. Bara man känner sig lite extra lycklig när man tittar på den.
Det känns lite fånigt men jag dör av längtan. Efter nästan 3 års väntan på ett frieri så är ju inte två veckor så mycket i det stora hela. Men ändå.
Jag vill ha den nu. Nununu!
Daniel ville ha en titanring men det ville inte jag. Jag var helt inne på guld eller vitt guld. Egentligen vitt guld för att jag tycker inte att jag passar i guld men tja. Efter ett par varv i butiken fastnade jag för samma ring tre gånger.
En i titan.
En i titan.
Typiskt. Kollade upp om man kunde få den i annat material men det gick inte ( och den som var mest lik kostade det hur mycket mer som helst) men så tillslut provade jag den. Lite motvilligt ska väl erkännas men så fort den var på så ville jag inte ta av mig den.
Så det blev en titanring för mig med.
De är ju lite olika men vad gör det? Så länge man trivs med sin ring tycker inte jag att det gör någonting alls. Bara man känner sig lite extra lycklig när man tittar på den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar