fredag 4 januari 2013

Årsgenomgång no.3

Här kommer sista delen, sensommar till vinter.
Vill man läsa tidigare år så kan man läsa om 2011 och 2010 här och här och tillsist kan man läsa om 2009.

SEPTEMBER

Eller var det kanske i slutet av augusti? Kommer inte riktigt ihåg. Hur som helst var vi på Marstrand med jobbet på utvecklingsdagar. I år var det faktiskt riktigt fint, inga skandaler. Promenad runt ön, god mat och iskallt bad i havet. Det blev det sista havsbadet för året.


Det är vackrast när det skymmer.


I september var det dags för ett efterlängtat besök i Linköping. Lars Winnerbäck skulle spela på hemmaplan. Och verkligen på hemmaplan. Vidingsjö motioncentrum.
Alla var där. Som en riktig hemvändarkväll.
Malin, Karolanna och jag möttes upp hemma hos mina föräldrar och gick och satte oss i gräset.
Sen kom resten av Linköping.
Fint häng med Maria, Robert, Sofia, Johan och många fler. Nostalgin var på topp!



När alla skulle hem var det kaos. Polisen fick eskortera bussarna genom folket. Och jag promenerade ett par hundra meter hem och kröp ner i en nybäddad säng med tonårskärleksrus i bröstet.



Dagen efter ville jag åka till Fjälla och elda lite så det gjorde vi. Invigde den nya kaminen.
Den som hade en brasa i sitt hem vore lycklig.


I september hjälpte Markus mig med att plocka ut min piercing och efter 10 år där kändes det hemskt konstigt. En era som tog slut liksom. Var tvungen att göra trotsiga och barnsliga saker en hel vecka för att kompensera för att min ungdom tog slut.
Började läsa akutmedicin och fick pluggångest på köpet.


Sen kom årets enda bröllop. Fredrik och Kristina lovade varandra kärlek i Hagakyrkan och sprang ut med lyckliga leenden på trappen. Magen först och tre ynka veckor senare var de tre.



Jag hade på mig min finaste sommarklänning och låtsades som om det inte alls var 14 grader och snålblåst.



OKTOBER

I oktober var jag och Anna på vintageturné i stan. Jag hittade en underbar kappa för ett par billiga hundralappar. Som jag älskar den! Bara längtar efter att det ska bli lite varmare så jag kan börja använda den igen.


Började äta frukost till soluppgången. Hösten är definitivt här.


Vi hade fjäll-längtan så vi tog bilen upp till Sälen för att träffa våra vapendragare Emma och Markus.
Där gick vi på fjällturer, grillade korv, åt ostar, bakade bullar, cyklade, drack te och hade det alldeles alldeles underbart.

 
Gav min fina halsduk till Emma så hon kunde sakna mig lite extra när vi åkte hem.

I mitten av oktober var det äntligen Dukes place. En helkväll med liveband och massa folk som älskar lindyhop lika mycket som jag.



Så jag drog till Möllan för att möta upp Linus, Susanne och Devrim. Till min stora glädje och förvåning stog Joel där framför mig och bjöd upp till en svängom.
Fint som snus. Dansade tills min då trasiga axel värkte för mycket och fick sen skjuts hela vägen hem. Tack!
 

Hösten var galet fin emellanåt men hemskt regning.
Jag och några till blev bjudna på middag av ett forskningsprojekt på jobbet. Det var fint och kändes så fint att vara uppskattad. Första och enda (gissar jag) gången som det kommer hända.



NOVEMBER

I november började Daniel med Göteborgsklassikern.
Jag stog i regnet och hejade på flera hundra tappra personer som sprang en mil i ösregn och knädjup (nåja) lera.

Vi fick finbesök från Sälen och svirade om till finkjolen och lagade hamburgare. Och bestämde att vi skulle fara till Island i sommar! Jisses vad kul det ska bli!


Sen träffade jag Emma fler gånger, alltså om det är något jag önskar så är det att hon och Markus ska flytta hem hit igen.
Jag skrev första tentan i Akutmedicinkursen. Hade druckit mig full på fint rödvin i brusigt sällskap kvvällen innan och kom försent till tentan, fick lite skäll och var allmänt depp när jag gjorde den. Mer depp efteråt eftersom jag var helt övertygad om att jag hade kuggat den.
Det hade jag inte. Men det visste jag inte här.


Tyckte att det var ok att starta julen i mitten av november och bakade massa goda grejer. Lussebullar coming up!

 

Vi satte glögg och bakade pepparkakor och hade massa folk här jämt, kan någon inte gilla julen!?


Första julmarknaden i år var på Gunnebo slott.
Där gick vi runt och ooh:ade och aah:ade och fick julkänsla. Sen rymde vi från allt folk och åt årets första julbord.


Sen blev det hiskeligt kallt och växlarna på min cykel frös fast och jag fick åka spårvagn till jobbet för jag kom inte upp för Sahlgrenskabacken. Suck.


Lagom till lucia blev glöggen färdig. Stark men riktigt ruskigt god! Bättre än allt färdigköpt glögg i hela världen!
Men det finaste med hela året fick jag veta denhär glöggdagen; nämligen att jag ska bli faster!!
HURRA!


Så föll snön äntligen över gamlestaden. Tung och tät. Och låg kvar i flera veckor, ända till min födelsedag då den smälte bort - traditionsenligt.


Vi testade att ha hyacinter här hemma och det gick alldeles utmärkt. Ingen allergi - hurra!
Äntligen kan Daniel få sin bästa jullukt.


Och plötsligt var det bara en månad kvar tills vi landar på sydamerikansk mark!

 
Den dagen som jorden skulle gå under skolkade jag från skolan och pyntade för födelsedagsfest.
 

Nästan alla mina fina vänner kom och jag fick så himla många fina presenter och kramar!
Finaste och bästa gäster, två var tillochmed kvar när stackars Daniel gick till jobbet. Min allra bästa födelsedag!


Julen firades i Fjälla och Linköping. Det var hejdlöst mycket snö och jag har nog aldrig skottat så mycket som vi gjorde då. Åkte upp banor på berget genom knädjup snö tills svetten rann.


På kvällen åt vi ett galet gott julbord med bara favoritsaker!


Efter några dagar av lite hetsigt firande så kom vi hem till Göteborg för att jobba ett par dagar innan finaste Malin kom hit. Vi skulle nämligen på kalas hos Filip som har varit hemma i rekordlånga 3 veckor.
Vi skyndade oss hem från jobbet och gjorde oss iordning i rekordfart - tittade på fyrverkerier genom en regnig bilruta (parkerade på en refug mitt på hisingen) innan vi kom ut till Billdal och kalaset.


Här är mina fina personer.


Och här är jag och Filip.



Tolvslaget skålades in uppe på ett berg i världens storm och lite regn. Men vad gör det när man älskar de man är tillsammans med? Synd bara för stackars Daniel som jobbade dagen och hade fått åka hem.
Vi andra tittade hur som helst klart på alla fyrverkerier innan vi upptäckte att alla hade gått hem och det bara var jag, Malin och Kennet kvar. Så vi passade på att ta en ny väg ner som slutade i Filips mammas rabatt. En fin start på året.
Vi kom hem lite lagom till att väcka Daniel (igen) efter en räddning av en förvirrad och lite för full tjej som kravlade runt på spårvagns-spåret i alldeles för lite kläder.
Så året började med en god gärning och mycket tålamod.
En bra början helt enkelt.
 
Hoppas 2013 blir lika bra!
 
 


 

Inga kommentarer: