tisdag.

Imorse var det -11 grader kallt.
Jag drog på mina vantar med batterier, märkte halvvägs till jobbet att dom inte funka. Skulle kolla nyss vad som var fel. Batterisyra i hela vanten. Hipphurra. Kasst.
Fick nog bort det mesta av syran men fick massa på fingrarna. Hm. Äre farligt? Det svider...
Cyklade in vinterjackan iallafall, kändes fantastiskt fint.
Vägde mig idag -0,6 kg. Känns skönt, som att träningen faktiskt ger nåt.
Imorron ska jag snickra hemma hos brorsan.

Dethär kan vart det mest meningslösa inlägget på länge. Eller?
Måste börja fota igen tror jag. Livet blir roligare då.

Gårdagens middag och dagens bedrifter

Igår när vi var på middag hos Emma och Richard hade jag min vintageklänning från New York på mig. Den ser kanske lite konstig ut på bilden men den är himla fin i verkligheten. Och alldeles för kall för vintern egentligen men om man ska på kalas så ska man. Och det vart ett förträffligt fint kalas, jag tycker om dom allihop. Trots att jag sloknade vid elvasnåret efter för många öl och för mycket kladdkaka...

Idag mötte jag upp Malin på stan. Äntligen! Vi ses ju så sällan fastän vi bor i samma stad. Eller så sällan kanske det inte är men det hade vart mysigt att bo lite närmre så man kunde springa över på en kopp te i tid och otid...Hon köpte iallafall lite finfina grejer och jag försökte hålla i plånboken eftersom jag köpte lite nya kläder inför begravningen men kom ändå hem med en julstjärna och lite annat smått och gott. Framförallt kom jag hem med typ ett kilo sushi i magen. Buffé och sushi på rullband alltså. Farligt!

Nu har jag precis gjort en dörrkrans, det var ju hur kul som helst. Har glömt att jag tycker om att pyssla så mycket. Nu har jag lyssnat på julmusik, städat, mailat iväg min önskelista till nära och kära, adventspyntat, vart ute på gatan för att fönstertitta hos mig själv och tagit igen mig i soffan lite.

Det har vart en fantastiskt fin ledig dag.

Såhär ser man ut när man har en bra dag och ska leka med Malle.



Årets önskelista

En elvisp. Helst en sånhärn, men ingen jag känner skulle ge mig en elvisp för mer än tusen spänn. Men önska kan man väl alltid göra? Och annars gåre bra med en vanlig hederlig. Dock helst i en fin färg.

Långkalsonger i ull från Icebreaker, dom är goa och klifria. Värmer gott under cykelturen.

Kitchen Aid, turkos. Det är typ tredje året i rad som jag önskar mig den - både som födelsedagspresent och som julklapp. Men som sagt. Ingen skulle köpa en elvisp för tusen spänn. Dom tycker nog att det är lika orimligt att lägga femtusen på en kökspryl. Särskilt eftersom det finns bättre.

Men den är ju så fin!

Och mina bullar och bröbitar skulle bli så fantastiskt goda.

Röd och vitrandigt påslakanset. Lite lagom gammeldags. Plus att det har fantastiskt fina knappar som man kan bli helt förälskad i om man tittar för länge.

Salladskål från Höganäs nya kollektion. Svart eller vit. Denna eller den mindre varianten. Hos oss får nämligen aldrig salladen plats när man får gäster och serveras i plastbunke. Dethär hade ju vart lite festligare...

Värmesulor till frusna tår. Här vet jag att det kanske är värt att lägga en tusenlapp. Mina gener spökar och jag får vita tår och fingrar bara jag kollar ut nuförtiden. Den skulle ligga fint i kängor eller snowboardboots.

Och sen vi såg näst sista Harry Potterfilmen har min hysteri tagit fart igen. Så nu önskar jag mig alla böcker. På svenska. Jag har inte tid att slå upp grejer som jag inte förstår utan hoppar bara över det stycket då. Och man missar tydligen en del då har jag hört.

Öronmuffar som inte stökar till luggen.

Sist men inte minst önskar jag mig en vargsafari. Det vore helt galet att få se/höra en del av vildmarken.




Det var det. Önskar mig lite presentkort på massage, flygresor och sånt med. Men dethär är det jag önskar mig mest. Så det så.

Bion

Huuu, alltså. Det var länge sen jag var på en bio som jag skulle kunna se om och om igen. Jag dör. Jag vill ha fortsättningen nu. NU!
Så jäkla bra. När jag hör att Suss skrika och när jag jag gömmer mig bakom min popcornkartong så att popcornen sprutar kan jag inte upphöras att förvåna hur hon skapat ett litet imperium.
Hur både Linus och Daniel var helt lyriska efteråt.Så jävla bra. Damn.
Och fenomenet att inte en enda unge sitter i bion. Bara vuxna. Och då går det ändå in mer än 400 pers i salongen. Good shit!



Nu ska jag piffa lite och sen in till stan och kolla efter begravningskläder. Kul.

disträ.

Gu jag är så himla disträ. Jag glömmer saker, kollar fel på schemat.
Missar att ringa folk, messar tillbaka flera dagar försent.
Så förlåt alla som jag glömmer. Jag trör det är mörkrets fel. Eller delvis iallafall.
Mörkret och ledsamheten.

Jag har vaknat på fel sida idag. På fel sida, fuldag och med mensvärk. Pepp.
MEN jag ska snart cykla ner till stan och träffa två personer som man inte kan låta bli att bli glad när man träffar. Det tror jag blir hemskt fint för mig och mitt humör.
Sen blir det jobb hela helgen lång.
Fast på söndag har jag bio att se fram emot.

Men först. Lunch med domhär två:

vardagliga ting

Tar tag i vardagen. Ledig igår, åt lunch med Filip och Johan igår.
Filip är bra. Vi gick i affärer och pratade om ditt och datt. Tittade på massa palmer i ett växthus, frös om tårna när det mörknade.
Sen mötte jag upp Susanne och vägde mig. Det gick bra denhär gången. Men det ska gå bättre nästa gång.
Träning på kvällen och utpumpad i soffan innan ögonen slog igen.
Ordnar på jobbet för att kunna åka på begravningen.
Kanske blir bra, vad vet jag?
Snart ska jag cykla till stan i kylan och solen och klippa luggen innan jobbet. Brabra.

Dagen

Jag fick telefonsamtalet i helgen. Nu är han borta. Och allt känns så overkligt. Igen.

Hoppas att finaste farfarn i världen sover gott och att det alltid är sommar och fint väder där han är så han kan ligga i en gul solstol och steka sin pepparkakskropp mellan klippningen av gräsmattan som alltid växer lite för fort.

Jag tackar dig Gud för sommarens tid
då hela naturen blommar
för liljornas prakt, för grönskande lid
och ängarnas rikedomar.
Det är som om lyftes bort en flik
av slöjan som skymmer här min blick
och jag skådar in i Din himmel.

Jag tackar dig Gud för sommaren sång
från jublande fågeltunga,
för vindarnas sus för vågornas sång
för allt som ditt lov vill sjunga.
Det bor i min själ en längtan sång
en ton av den höga sommarsång
som sjunger så skön i din himmel.

Jag tackar dig Gud som låter mig se
en skymt av ditt goda rike,
där kärlekens makt åt allting kan ge
en skönhet förutan like.
En gång skall min själ i evighet
få skåda den sommarsalighet
som blommar så skön i din himmel.

Sven Petri

Långsamma dar.

Allt går i ultrarapid. Jag väntar på telefonsamtalet.
Det som säger att jag inte längre har någon farfar.
Under tiden är jag lättirriterad, ledsen och skäller på folk som inte borde få skäll (eller alltså jag gör som vanligt, skäller på dom inombords och sen ler jag lite forcerat och säger nåt kort)

Nu borde jag gå och lägga mig. Ännu en morgon på jobbet imorgon. Ännu en väckarklocksmorgon 05.15.
En numera kall cykeltur till jobbet, försöka att inte halka, gnugga liv i vita tår och fingrar. Platta luggen, dricka en halv kopp beskt kaffe och stressa runt med dropp och morfinsprutor.
Alltså jag gillar mitt jobb, verkligen. Jag gör saker jag aldrig trodde jag skulle få göra som sjuksköterska, räddar faktiskt liv ibland, stöttar dom som behöver. Bygger broar. Nästlar ihop nätet.
Men. Jag längtar efter ledigt. 2 månader sa jag och Sara i läkemedelsrummet idag. Det vore perfekt.
2 månader och vandring i Nepal.
Det är vad vi planerar för jag och killen som ligger och mekar med sin symaskin på golvet.
Vi får väl se vad framtiden bjur på men man kan ju alltid drömma.

På torsdag är det fest. Det ska bli gott att få dricka bärs och bry sig om lite ytligare saker.

hejdå

Jag har vart hemma och sagt hejdå till min farfar i helgen. hejdå liksom. Så absurt. nu sitter jag på en överfull swebus med eksem på handen och snorar. ibland suger livet.

Fullt ös, nästan medvetslös.

uh. Jag dör.
Idag kom Jonas och Hanna + barn hit och morgonfikade.
Sen sålde vi sängen. Och så tog jag cykeln till Fredde och Kristina för att titta på foton av stugan som har köpt. Sen kom vi på att vi ville gå på världskulturmuseét så det gjorde vi innan vi käkade sushi och peppade för bio.
Helt plötsligt är klockan nästan tio och jag har svängt ihop en paniksoppa till morgondagen och väntar på att Daniel ska komma hem från jobbet.

Och herregu vad trött jag är. Jag dör lite. Och så har jag lock för ena örat så jag blir helt handikappad.
Men det kan ju bero på vintertiden. Tröttheten då. Inte locket.

Fullt ös.

Idag är jag mycket piggare, det är så konstigt.
Var och åt korvstroganoff hos brorsan igår, han var först ut i korvstroganoff deathmach- tävlingen som vi har på jobbet. Nog att vi for hem rätt tidigt och att jag bara drack cola, men det var himla trevligt att träffa lite folk.
Idag har jag vart på brunch i bunkern hos Anna och Malin och nyss for Anton och Rickard hem härifrån efter en kortvisit. Kulkul!
Och ikväll ska vi ut och käka med Daniels föräldrar som är i stan. Hoppas på nåt gott mysigt ställe. Och så ringde Robert nyss och undrade om vi skulle öla ikväll. Shit vad allting händer på en gång. Det har vart dörr och tråkigt i telefonen i flera veckor och så kommer allt på samma helg. Eller samma dag tillomed..
Väntar på att Linus o Suss ska komma hit och att en snubbe som vill köpa min säng ska ringa.
Dygnet borde ha fler timmar. Och jag borde ha en kalender att skriva upp grejer i.

Angående dendär bordelistan som jag gjorde häromdagen har jag iallafall gjort två grejer.
Bakat och städat.
Konstigt att man mår bättre av sånna basala grejer.
Bakade matbröd som var så sjukt gott att vi nästan åt upp halva limpan på en gång.
Nästa gång ska ni få receptet.

Tror att jag ska gå å powernappa innan middagen. Om det lyckas, jag brukar ha lite svårt med sånt.

Dethär inlägget kanske kan ta pris för tråkigast denna månad. Menmen. Så kan det vara.

Fortfarande hemma

Ja, jag har legat i sängen i stort sett hela dagen. Inte för att det gått så länge men ändå.
Blandning mellan sjukhel och depp skulle jag diagnostisera det med.
Ingen feber idag men ändå för förkyld för att åka hem och säga hejdå.

Har istället:
Kollat på Ringaren från Notre Dame och gråtit floder.
Längtat efter julen, lyssnat på julmusik och tittat på julesaker på internet.
Ätit frukost och läst tidningen.
Försökt gått ut för att köpa mer nässpray men sett att det har regnat varje gång.
Krupit ner under täcket och tyckt synd om migsjälv.
Velat baka nåt fint och gott tills ikväll, fått dåligt samvete för att jag inte ska äta sånt fastän jag inte ens börjat baka.
Länktat efter snö, snö och mera snö. Önskat mig bort till Norrland.
Önskat mig bort till nåt varmt ställe (för att motsäga sigsjälv totalt)

Dethär är sånt jag borde göra. Men eftersom jag vart sjuk nästan hela veckan har jag skjutit på det. Eller vi har skjutit på det för att jag inte orkat hjälpa till eller ta tag i vissa saker.

Handla och laga mat och matlådor.
Städa. Det är verkligen smutsigt härhemma.
Plocka iordning bland alla viktiga papper och tidningar.
Skruva upp kökslampa och kompoståtervinningen.
Smörja in mina svindyra vinterkängor så jag inte förstör dom så fort det blir kallt och jag glömt att dom inte är insmorda.
Baka nåt gott. För att glömma ledsamheter och för att jag älskart. Plus att jag kanske kan bjuda bort det ikväll.

sjuk

Jag är sjuk.
Pappa ringde för en liten stund sen och sa att min farfar håller på att dö. Och jag kan inte åka hem och hälsa på. För jag är sjuk och kan göra honom ännu sjukare.
Och i måndags tänkte jag att veckan inte skulle bli så mycket värre efter vurpan.
Det blev den  När ska allt ta slut?
Ibland hatar jag mitt liv.

Ny träningsform

Om man skulle komma igång med träningen kanske?
Enda man behöver är ju en stolpe....

Vintern

Nu är den snart här.
Imorse gjorde jag första vurpan med cykeln.
Slog mig inget vidare men humöret försvann när jag landade på den blöta (och isiga) asfalten. Brr.
Tur att jag hade tjocka vantar att landa på.
Har haft ett par dåliga dagar i rad nu, undrar lite vad det är som ligger å skaver. Har sovit mer eller mindre än 10 timmar per natt men är ändå trött och hålögd på dagen. Eller så känns det iaf, vet inte om det syns så bra.
Eller idag gjorde det tydligen det för Pontus på jobbet drog iväg mig i en korridor och undrade vad som hade hänt.
Imorgon är jag äntligen ledig en hel dag och jag ska bara sova,sova och sova.
Och sen hem till Karolina och Erik förståss, men man måste ju äta också. Även om man är trött...

Nu blire tekokning och tv-tittning.