måndag 15 november 2010

Dagen

Jag fick telefonsamtalet i helgen. Nu är han borta. Och allt känns så overkligt. Igen.
Hoppas att finaste farfarn i världen sover gott och att det alltid är sommar och fint väder där han är så han kan ligga i en gul solstol och steka sin pepparkakskropp mellan klippningen av gräsmattan som alltid växer lite för fort.



Jag tackar dig Gud för sommarens tid
då hela naturen blommar
för liljornas prakt, för grönskande lid
och ängarnas rikedomar.
Det är som om lyftes bort en flik
av slöjan som skymmer här min blick
och jag skådar in i Din himmel.

Jag tackar dig Gud för sommaren sång
från jublande fågeltunga,
för vindarnas sus för vågornas sång
för allt som ditt lov vill sjunga.
Det bor i min själ en längtan sång
en ton av den höga sommarsång
som sjunger så skön i din himmel.

Jag tackar dig Gud som låter mig se
en skymt av ditt goda rike,
där kärlekens makt åt allting kan ge
en skönhet förutan like.
En gång skall min själ i evighet
få skåda den sommarsalighet
som blommar så skön i din himmel.

Sven Petri

Inga kommentarer: