Way out west

Jag har ju haft semester i 2 veckor nu, den finaste i mannaminne.
Den inleddes på Way out West tillsammans med tusentals andra glada personer.
Såhär såg vi ut påväg in för att se Fleetfoxes som by the way var sinnesjukt bra.

Anna tyckte det var för lång kö till ölen och promotade att vi skulle köpa många på en gång.

Mycket folk, solsken och sinnesjuk stämning.

Sen vart det kväll, Robyn spelade. Och Prince (som jag först inte trodde jag gillade, men tji fick jag. Han var vansinnigt bra!) Jag vart iallafall lite dimmig och glömde bort att fota.

På lördagen såg jag ut såhär. Min favoritklännig by all times. Det är hålet som gör det.

Anna försov sig men jag mötte upp Malin för lite rosé innan Säkert skulle spela.

Väl inne så mötte jag upp Robert för dans och kanske mitt livs mest rörande konsert. Hon är så fin dendär Annika. Om nån har missat henne så måste ni lyssna! Här får ni lite av första låten.  Det blev bara bättre och bättre.

 Här är Robert

Sen blev det kväll igen och lite suddigt.
Men festival alltså, det är nog den bästa starten man kan få på sin semester. Nånsin.