onsdag 20 februari 2013

en lugn helg och en fartfylld tisdag

I helgen fyllde Daniel år, han önskade sig en lugn födelsedag och det fick han. Först masade vi oss upp tidigt på morgonen och fixade oss iordning för lite hotellfrukost. Jag var glad, pepp och trött ( hade vart på galej hos Malin kvällen innan och spelat galenpanna till 1 på natten innan.) men maten var god och frukost är ju den bästa måltiden.


Sen gick vi till Universeum. Där finns massa saker. Hajar tillexempel.


I den sydamerikanska regnskogen finns det fåglar. Och jag fick såklart en fågelbaj i håret. Halvskoj. Daniel fick hämta papper och jag fick lite handsprit att gnussa in i håret.
Fräsch.


Men så fanns det ju fantastiska fjärilar också. Precis sånna som i regnskogen vi nyss var i. Man kan stå i timmar där och bara titta och hitta nya saker. Apor, grodor, fjärilar och inte minst fåglar.
När vi var nöjda ( jag nöjde mig visserligen lite snabbare och satt i en hemskt skön plyschfotölj i någon timme när Daniel kollade på vetenskapliga saker) for vi hem och lagade finmat.
Snippsnappsnut så var den födelsedagen slut.


Igår for jag hem till denhär söta saken. Som jag har saknat henne!
Hon borde sannerligen vara en större del av mitt liv.


Vi lagade vegetarisk lasagne och dränkte våra sorger i öl. Det var en galet god lasagne, den måste jag verkligen göra igen!
Till efterätt bjöd Sara på vit chokladmousse med hallon. Problemet var bara att hon hade köpt fel choklad så den blev inte vit. Men vad gör det? Choklad-chokladmousse alltså. Kanske mycket godare än originalet, vem vet?
Plötsligt hade det gått 6 timmar och jag fick bråttom hem för det var mitt i natten.
En hemskt fin tisdagskväll hur som helst. Hon är allt bra dendär Sara, hon vägde upp en hemskt dålig dag till en väldigt fin en. Det tackar man för.
Jag hade ju haft vissa problem på jobbet och när jag åkte hem var jag så trött att jag inte riktigt visste vad jag sysslade med. Jag försökte nämligen spänna cykelhjälmen hårdare runt huvudet. Dock visade det sig efter ett tag att jag inte ens hade nån cykelhjälm på mig utan jag satt på spårvagnen.
Där ser man.
Tröttma.

Inga kommentarer: