Insomnia

Alltså, min kropp är ju för härlig.
Den får liksom för sig att den inte behöver sömn varje gång jag är sjuk. Vad är det med det liksom!?
Som inatt.
Vi såg på film igårkväll och sen kom vi (jag) på att min cykel fortfarande står uppe vid sjukhuset och att det kanske inte var den bästa iden att ha den där. Kedjan hoppade i fredags, så den har stått där sen dess. Och cyklarna brukar väl få stanna sisådär en natt innan nån vänlig själ knycker dom.
Så sagt och gjort for vi upp och hämtade hem den, frid och fröjd.


Jag dör nån slags trötthetsdöd påvägen hem i bilen och stupar i säng straxt innan klockan slår tolv.
Halv två smyger Daniel in i sovrummet och deklarerar att kan ska sova och ha öronproppar så jag kan hosta hur mycket jag vill. Tack. Alltså jag älskar honom ju och så. 
Men. Väck. Mig. Inte.
Jag har alltså inte somnat om. Nu är klockan snart halv sex och jag har hört att det kan vara bra att sova om man är sjuk...Åtminstone är det nåt jag säger till mina patienter.


Vad ska jag göra nu? Internet har tagit slut, jag har kollat på vartenda hus i Göteborg, Linköping Karlstad (sistnämnda är till Emma och Markus) och ätit en banan,och ett ballerinakex. 


Frukost kanske? Ge upp sömnen helt? En och en halv timme är ju meeeer än nog!
Gah, denhär dagen har definitivt inte börjat bra.