tisdag 20 juli 2010

Herr Winnerbäck

I lördags var vi på Lars Winnerbäck på trädgårn.
Det var så himla fint, man liskom fylls upp av kärlek som räcker en vecka.
Hade jobbat hela dagen innan. Sen skyndade jag mig allt jag kunde hem, somna på sängen och vaknade av telefonen.
Dusch, smink och piff snabbt,snabbt, snabbt.
Springa till vagnen och möta upp Anna för middag på Meze. Åh, det var så gott!
Sen kom Karolina och Erik och jag har inte ett endaste kort för jag glömde aldeles av mig. Vi åt den goda maten och drack öl tills klockan var aldeles för mycket och vi skyndade till vagnen och konserten. Vi missade givetvis allt utom dom sista tonerna av Laleh.
Köpte mer öl och ställde oss brevid ett träd och kände förväntan byggas upp.
Man kan inte annat än att älska utekonserter!



En kille spillde en öl över min fot men den torkade upp fort och när vi hade sjungit med i alla låtar och klappat så högt vi kunde så var den varma kvällen nästan mörk och det var sorligt att det nästan var slut. Vi sjöng ännu högre och lovade att vi aldrig ska sluta umgås och alltid gå på Lasse varje sommar som kommer. Finfint.





När allt var slut och vi hade rotat fram Annas paraply ur en buske gick vi ut i natten. Jag mötte upp Emma, med kille och syster och önskade ihjäl mig för att fortsätta den fantastiska kvällen med dem.
Men så tråkigt som det än kan vara så fick jag ta vagnen hem till en varm säng. Det var svårt att somna med all glädje o´ch lycka som ville ut, men det var det värt.
Bästa lördagskvällen på länge!

Inga kommentarer: