fredag 20 december 2013

Ett stycke livstecken

Kom på att det var typ hundra år sen jag skrev nåt. Eller åtminstone ett par veckor. Det är lite svårt att få tiden att räcka till. Och sen höjder det kanske inte överdrivet mycket i livet. 
Daniel jobbar och jag och Iris hänger på dagarna. 
Somliga dagar går bättre och somliga sämre. Är vi båda hungriga samtidigt går det såhär:



Och efter åtminstone den ena av oss har ätit så går det såhär:



Äta, sova, baja - börja om. Det är livet det!

Men jag försöker upprätthålla nån slags socialt liv, träffa någon varje dag. Det går rätt bra ändå!
Idag var Karolina här, nyss hemkommen från Stockholm. Fint att hinna ses lite iallafall innan jul, det är alldeles för långt mellan gångerna!

Och så var vi på julfrukost på jobbet igår, jag och brorsan. 
Så himla fint att träffa alla igen, tråkigt bara att jag märker hur mycket jag saknar jobbet när jag väl kommer dit...Jag är nog inte riktigt helt gjord för att vara hemma. 
Iris var också pepp på att träffa alla fina människor igen.



Så. Bebisbildboom. Nu vet ni lite mer hur hon ser ut iallafall.

I förrgår fyllde jag år och det var inte nåt vidare firande att tala om, även om det var trevligt. 
Tänkte att jag skulle fylla år i vår igen och kunna bju hem lite folk och ha kalas "på riktigt". Inte ett där man får be gästerna att gå hem halv nio för man håller på att somna.
Och om 4 dagar är det julafton. Hur galet är inte det? 
Vi har inte ens fått in nån gran, det som jag såg fram mot så himla mycket. Finns liksom inte ens tid för det. Hur är det möjligt att nåt så litet tar så mycket tid? 
Jaja, vi far hem på söndag, det ska bli fint. Där finns ju en gran iallafall, om än i plast.

Nu ska jag gå och slänga i tvätten och hoppas att kunna läsa klart denhär drömmiga artikeln. 
Kan man kombinera pyttebebis och skidåkinig?
Drömma kan man ju iallafall.



Inga kommentarer: