Jag är inte rädd för höjder, spindlar eller sånna saker.
Det enda löjliga som jag är rädd för är lösa hårstrån. Det kan få magen att komma upp i munnen. Men det är (nuförtiden) något jag kan hantera någorlunda väl.
Men med "riktiga" rädslor är det lite annorlunda. Med dom blir jag liten och grå, alldeles menlös.
Jag tror att de flesta av mina rädslor mynnar ut i att bli ensam.
Det måste vara det värsta i hela världen.
Att inte ha någon att ty sig till.
Fy hundan.
Det enda löjliga som jag är rädd för är lösa hårstrån. Det kan få magen att komma upp i munnen. Men det är (nuförtiden) något jag kan hantera någorlunda väl.
Men med "riktiga" rädslor är det lite annorlunda. Med dom blir jag liten och grå, alldeles menlös.
Jag tror att de flesta av mina rädslor mynnar ut i att bli ensam.
Det måste vara det värsta i hela världen.
Att inte ha någon att ty sig till.
Fy hundan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar