kärnsjukhuset i skövde

där är jag nästan varje dag nuförtiden.
det är därför jag skriver så lite här, för att jag är så trött hela tiden.
inatt jobbade jag min första natt. en bilolycka, några misshandelsfall, ett par intoxer och sen var det lugnt.
och jag var sinnessjukt trött och mådde illa sista timmarna. jag är inte gjord för att jobba natt.
fick sluta halv sex, men väl nere i kulverten (som by the way är svinläskig på nätterna) visade det sig att mitt omklädningsrum är låst fram till 06.00 och mitt passerkort inte funkar i kortläsaren.
lyckat.
börjar nästan gråta av frustration. varken orkade eller vågade inte gå tillbaka den länga vägen till avdelningen så jag fick helt sonika stå och vänta på att klockan skulle gå. och jag var tvungen att stå för om man satte sig ner så släcktes lampan för rörelsedetektorn satt så långt upp.
ännu mer lyckat.

har sovit dåligt nu på morgonen, känner mig nästan bakfull. har ju så svårt att sova på dagen, även om jag vart vaken hela natten. dåligt!

jaja. när jag inte är så trött att jag inte ser vart jag cyklar ser jag ut såhär påväg till och från jobbet:



och dethär är min utsikt från sadeln de första kilometrarna innan man kommer in i stan:



det är faktiskt lite skönt att få cykla igen, det är inte ofta man gört här i stan, det är liksom gångavstånd överallt.
well.
undrar om man skulle kolla på inlämningsuppgiften lite kanske, eller lägga sig igen.
det är ju två nätter kvar innan en ledig dag.