I förrgår när vi bara skulle gå hem från affären hamnade vi plötsligt mitt i ett stort, lite försenat, alla hjärtansdags jippo.
Det delades ut rosor och presenter och folk sjöng och dansade (lite som på högstadiet)
Helt plötsligt ropades våra namn upp och vi tvingade upp Camilla att prata för typ 200-300 överentusiastiska indier.
Det var helt vansinnigt roligt – folk stog på bänkarna och dansade och sjöng och efteråt vart vi bjudna på mat och refreshments på nursing college. Vi smet så fort vi kunde efter glassen för vi var så jäkla trötta, men oj va kul det var.
Lite roligt nu med för vi börjar ändå känna igen lite folk.
Igår hände en liknande sak; vi satt på vårt vanliga matställe och käkade när det börjades duka upp fina karotter och killar i smoking började kuta omkring överallt. Så svenska som vi är beställde vi in kaffe (alltid väldigt mycket för svagt
pulverkaffe, denna gång med citron i) och väntade för att se vad som hände.
Det visade sig vara en middag för alla som jobbar på campus. Kul.
Men mer kul var det när vi skulle gå – vi möttes av lastbilar och högtalare och en stor karneval som kom sniglandes fram på vägen.
Det var tydligen en av maharastras kungar som fyllde år och det firades stort.
Vi rycktes med på nåt konstigt vänster och hamnade mitt bland alla dansande karlar. Konstigt men kul.
Jag hade inte min kamera med sej, men Camilla lyckades filma lite med sin. Om inte internet hade vart så dåligt hade jag lagt upp den, nog för att jag skäms för mitt fega dansande och myckna fnittrande, men det hade nog vart kul att se.
Annars spenderar jag den största delen av min tid här:
Det är tråkigt och långsamt och idag satt vi lite på balkongen och jag lyckades bränna mej fastän jag hade smort in mej med 25 solskydd. Imorron blir det fan 50.
By the way mår jag lite illa, jag dödade ett sjukt äckligt djur nyss som jag upptäckte brevid mitt huvud!
Jag är inge bra på det, försökte komma på nåt jag kunde kasta på det så det skulle dö, men då skulle det ju hamna i sängen.
Så jag drog ut sängen en bit från väggen (astung) och sen kom jag inte längre än att jag tog på mej döda-äckliga-grejer-handskarna som vi har (blå diskhandskar) och vart helt svettig.
Usch, jag kan inte döda grejer – särskilt inte så stora :S
Men tillslut slängde jag mitt sunkiga anteckningsblock på djuret ( det är ändå äckligt sen det läckte ut massa mat i min ryggsäck). Problemet var bara att det splattade ut över väggen så jag ändå var tvungen att torkav bort det med typ 1 kilo toapapper och spola två gånger i toan.
Men nu kryper det överallt känns det som. Och myggorna har återtagit mitt rum så jag är alldeles äten på igen :C
Bara det att jag inte kan se nåra. Dom jävla djuren, kan dom inte bara dö?
Och imorron ska vi upp tidigt och träna, nåt vi tydligen gör nästan varje dag. Vi går och lägger oss med träningsvärk och går upp med ännu värre värk på morgonen.
Hur lång tid ska det egentligen ta innan man får tillbaka sina muskler?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar