3. Mina föräldrar

De gifte sig när jag låg i magen, en procedur på 2,5 minuter i stadshuset.
Ingen av dem har på sig sina ringar, de ligger inlåsta på banken så att de inte ska komma bort. De har olika efternamn, ingen ville byta.
De har sällan skällt på oss, jag vet nån gång när vi var små som vi fick skäll. Pappa stannade på motorvägen och vi fick klart och tydligt höra att han inte skulle köra en meter till förrän vi var tysta.
Värst av allt var när de var besvikna på en. Det är en ganska bra uppfostringsmetod. Men jag blir fortfarande gråtig när någon säger att jag gjort den besviken.
Vi har fått göra nästan vad vi vill, de hade inte så gott om pengar eftersom pappa pluggade när jag och min storebror var små och mamma pluggade när lillebror var liten.
Vi bodde i en trea och det gick, vad jag minns, förvånansvärd bra.
Har alltid varit pappas flicka, säkert för att jag gillade bollsporter och döpte mina nallar till Brolin och Sandlöv efter fotbolls- och hockey favoriter.
De bor i Linköping.
Jag vet inte riktigt mer vad jag ska skriva, känns inte så schysst att lämna ut massa grejer om dom på internet. Nå får la fråga om ni undrar.