Idag hoppas jag att vi räddade livet på en man.
Men man vet ju aldrig. Vi gjorde vårt bästa, Christian och jag.
Och så vart jag besviken på en vän.
Efter besvikelsen och livräddningen (förhoppningsvis) for jag, Daniel och Emma upp på Billingen med vår nya bil och grillade korv. Hur fint som helst. Stog en stund och tittade på alla ljus från stan.
Nu är jag hungrig igen och ska snart slå däck.
Tack och hej
söndag 18 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Coolaste tagen i alla fall :). Räddningern blir man ju nyfiken på, jobbet eller hemma?
Det var ju på jobbet. En man som hadfe legat hemma ett dygn iallafall, nerkyld som fan (32 grader när han kom),troligtvis brutna ben och okontaktbar. Han steg i temperatur och när vi lämnade honom verkade det bättre än när han kom. Hoppas verkligen det gick vägen!
Svårt när man lägger ner ett par riktigt intensiva timmar och verkligen gör allt man kan och så får man inte se hur det går.
Det är nackdelen med akuten....
Skicka en kommentar