Det är en bra ide om man inte märker min vita favorit t-shirt så det lyser 234 rakt igenom i halsringningen.
Jag gillart inte.
Och jag förlåter honom inte förreän han kommer med daniels paket som jag längtar och väntar på.
För tvättkillen är, som han yttryckte sej "I´m also the postman"
Ett festligt land.
Igår när vi var i Shiridi och vart magsjuka försökte vi köpa tågbiljett (Som man by the way var tvungen att gå in på tempelområdet, genom massa köer, av med skor, genom metalldetektor där Sara ljög vakten rätt upp i ansiktet och sa att hon varken hade mobil eller telefon, runt massa staket, heliga murar och träd till en liten lucka i väggen, med en hysterisk kö. där var det) till Goa och från Goa till Mumbai. Det visade sej att vi var ute lite för sent, vi fick tre väntplatser om vi fattade det rätt. Så om tre personer inte tar ut sina så får vi dom. Typ lite stand by.
Så på kvällen gick vi till Swagat (stället där vi brukar käka) och det visade sej att dom också fixar tågbokningar (varför inte liksom?) så förhoppningsvis grejar dom det åt oss idag.
Ett land som funkar på dethär sättet fungerar bara bra om man har kontakter. Nu har vi ju det, men tänk annars :S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar