tänkte klistra in lite från senaste två dagarna.
ledsen om ni måste läsa dubbelt här och på resdagboken, men jag är helt slut och orkar inte skriva dubbelt, la till lite här istället.
Igår:
Idag prackade två läkare och en labbtekniker på mig en röd klibbig hostmedicin som jag inte vågar smaka på. Spännande. Man blev tydligen väldigt trött av den så jag ska hålla på mej lite.
Annars var det en riktigt kul dag idag. Hängde med läkarna och vi lärde oss faktiskt. Har massa smeknamn på alla eftersom vi inte kan uttala deras namn. ”slemmot”, ”pottfrillan” ”chefen” osv.
Idag under middagen rapade pottfrillan (som han hade skaffat sig dagen till ära) svinhögt och jag och Sara var helt oförberedda på det och började asgarva. Han skulle dö om vi sa att det var riktigt oartigt att göra i Sverige, han är typ universums frommaste man. Men det var svårt att förklara vårt hysteriska skratt…
På lunchpausen gick vi på marknad och köpte oss varsin snuskburk. Det är en burk i tre delar som man kan ha mat i så det inte läcker ut mat i hela ryggsäcken. Det är nog bra för både Sara och jag har varsin väldigt kladdig bok numera.
Det var helt sjukt mycket folk och många stannade upp och pekade och stirrade. Finemang – det var bara att stirra tillbaka och ta kort. Eller Sara gjorde det för jag glömde givetvis kameran hemma igen.
Tog ett blodsocker idag samt ett försök att ta blodtryck på en gravid kvinna, men det funkade inte för manschetten var trasig så det vart inget med det…
Camilla är kass i magen. Hon stoppade i sig två immodium och fick feber så hon har sovit hela kvällen. Men hon var bättre nu när vi pratade med henne nyss så det är säkert inget farligt, hon har ju ätit så mycket konstigheter ute i bushen så det var väl inte så konstigt egentligen.
Jobbigt bara för jag och Sara fick göra det sista på designen själva. Men vi ska väl inte klaga.
Eller jo, lite för hostan är sjukt jobbig. Känns som om jag har hostat loss hjärnan.
Buhu, stackars mig.
idag:
Idag har jag och Sara blivit mer polare med pottfrillan och slemmot.
Dom tog med oss till en kyrka eftersom dom tror att vi är riktigt kristna blonda, bleka tjejer.
Det var väldigt rart gjort för dom ansträngde sig verkligen. Väl framme efter en hysterisk korsning av vägen i centrala Rahata var kyrkan självklart stängd. Dom letade reda på en liten katolsk munk/präst (jag och Sara är lite oense om det här) och han fixade nyckeln. Inne i kyrkan berättade han lite om historian hur den byggdes och sen stod alla tysta och liksom väntade på någonting. Vi väntade på att de skulle gå in eller ut ur kyrkan. Efter en liten stund av tryckt tystnad insåg vi att de väntade på att vi skulle gå fram till altaret.
Sagt och gjort. Vi gick fram som de fromma flickor vi är (med flätor, dagen till ära) och böjde huvudet och rabblade igenom Fader vår, varannan strof var och avslutade med ett rungande AMEN.
Dom verkade vara nöjda och började fråga vilka alla figurer var, vi berättade om Jesus och hans väg till korset, Maria och de 12 lärjungarna. (Frida skulle vart stolt över mig) Efter det gick vi ut och tittade på skolbarnen i skolan bredvid kyrkan och de tittade på oss.
Till slemmot och pottfrillans stora glädje var vi huvud attraktionen trots att de skulle ha något firande där ett par timmar senare.
Sen undrade de om vi sportade och vart jätteimponerade när vi sa att vi hade spelat fotboll, handboll och innebandy ( fast först tittade de skeptiskt på mig och undrade vad jag hade för position egentligen. När jag sa att jag var forward skrattade dom och sa att jag borde vart back för hur jag var byggd. Kul. Jag är hela tiden den tjocka tjejen) Vi fortsatte prata sport tills de frågade mig varför jag inte bytte kläder någon gång. Fint. Tjock OCH smutsig. Jag byter ju kläder, det är bara det att de ser lika dana ut fast den ena är grön och den andra vinröd. Mina bröst kom ju inte i nåt annat :C
Fast man kan bekymra sej om värre grejer. Vi fick in en man som hade 40% brännskador sen en gasoltub hade exploderat på honom. Han var inskriven för 8 dagar på sjukhuset, men hade åkt därifrån för att han inte hade råd att betala avgifterna.
Kvällen innan hade han skrikit så mycket så hans fru visste inte vad hon skulle göra, så hon hade hämtat medicinmannen som hade smörjt in mannen i någon växtblandning av nåt slag, det såg ut ungefär som grön lera som hade torkat in överallt på honom.
Det tog kanske en timme att få honom någotsånär fri på det där joxet, det var hemskt. Dom använde vatten, kompresser och peanger för att skrapa/skrubba bort det. Det gjorde hela tiden ont i hjärtat och i senorna på mig. Sara såg inte heller ut att precis njuta. När han började kvida och skaka och tillslut gråta försökte vi få fram att han måste få mer smärtlindring. ”no, no” blev svaret. Han hade redan fått ibuprofen… i Sverige hade han fått morfin, stesolid, narkos you name it. Här fick man bita ihop. Helt sjukt.
När dom var klara täckte dom honom i stora kompresser med typ vadd i och lindade runt med en halvtrasig gasbinda för att hålla fast dom. Vid det här laget höll jag och Sara på att dö. Vi ville göra om och göra rätt, ge han alla pengar vi hade och köpa mat till hans familj. Eller helst av allt få honom nånstans där man kunde ta hand om honom. Men sen berättade dom att det bara var för att kunna transportera honom till ett annat ställe med mer resurser.
Men fasen - kul att ta bort allt och börja om igen, efter fem minuter sitter kompresserna ju fast i såren.
Usch. Inget kul alls.
Förövrigt försökte jag sola mina bleka ben idag, men det resulterade i att jag generade pottfrillan så till den milda grad att han inte tittade på mej mer på hela dagen. Mes.
Ikväll har vi rastat Camillas delly belly med spagetti. Hoppas den tål det. (hon har avverkat 2 toapappersrullar på typ ett dygn och jag en, fast det är mest med snor)
Annars undrar vi om någon har ett snabbt bot på luftvägsinfektion eller om någon vet om det är okej att äta immodium mer än 2 dagar?
Tips please.
sen ikväll var vi på saas fashion, det stället där vi köpte våra kläder. dom hade fixat kläder som passade mej!!!
Hurra. De var 2 cm större än de andra och satt som en smäck – köpte två nya och nu kan jag äntligen variera mej. Haha. Ska minsann visa slemmot att jag inte är snuskig i alla fall. En väldigt rar farbror som hjälpte mej, inte alls lika hetsig som tanten som har vart där alla andra gånger.
Finemang.
fredag 23 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Underbar reseberättelse! Lyfte min vecka i tråk mörkret här hemma.
Kul att du fick tag på kläder tänkte annars att skräddare kanske inte är så dyrt där..
Om Imodium säger fass följande:"Om tillfällig diarré inte upphört efter två dygns behandling avbryt behandlingen och kontakta läkare." (www.fass.se).
hihi. jag gör så gott jag kan...hur har du det annars hemma?
jag vet faktiskt inte oom dom har skräddare här, men vi är i desperat behov av ett strykjärn iallafall...
hon är bättre i magen,men den andra har blivit sjuk nu, bara jag kvar :S
Skicka en kommentar