Igår på min morgonpromenad bestämde jag mig för att det kanske var dags att ta tag i löpträningen igen. Det är ju gött, bara man tar sig förbi dendär hemska startsträckan. Sagt och gjort, imorse klockan åtta gav jag mig av. Jobbigt som tusan men det gick! Nästan 5 km, fick iofs gå i en brant backe men annars är jag hemskt nöjd.
Och tack till Runkeeper som fick mig att ta i lite extra, nästan som en springkompis.
(hade ju vart bättre med en riktig kompis, men ni bor ju så långt bort)
Sen finns det ju en rätt ( läs: mycket ) stor förbättringspotential, men man ska väl ha nåt att jobba mot, inte sant?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar