I onsdags trodde jag att den kom. Påväg till jobbet droppade det från taken och snön var påväg att smälta undan.
Det var sådär lite varmt i luften att man knäppte upp sin jacka och tog ett extra djupt andetag genom näsan för att riktigt känna den.
Men nu är det kaos. Hur mycket snö som helst på gatorna. Bilarna är helt insnöade igen, vi som just fått ut vår. Istappar hänger utmed alla tak och det känns livsfarligt att ens gå ut. (mest beroende på att tapparna är typ över en meter långa och skulle spetsa en på två röda. Snön är jag ju inte rädd för.)
Jag skulle träffat Karolina nu egentligen och gå på ett nytt lunchställe. Men det kom ingen vagn och plockade upp henne, jag kollade på västtrafiks hemsida och det verkar inte så lovande för mig heller...urspårningar gör att 4 av 6 linjer inte kör och det i sin tur gör att vi inte kan åka till bion och hämta ut biljetterna.
Häpphäpp.
Gnällkärringen har vaknat.
För jag gillar ju vintern egentligen.
Jag ska ta kort på en istapp så ska ni få se.
Just nu längtar jag efter dethär:
Natur, promenad i bara tröjan och Frida.
När våren kommer blir hon fru Engström.
Och jag kommer gråta ögonen ur mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar